Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Först kommer pingborren, sen kommer kajan – resultatet syns på Sandö Kyrkogård i Sotenäs. Foto: SVT/TT

Växtbiologen om tilltygade kyrkogården: Fel att lägga skulden på kajorna

Publicerad

Det är inte kajorna som förstör gräsmattan i Smögen – det är pingborren.

– Kajorna gör nytta för de äter pingborren, säger Urban Nordenhäll, växtbiolog vid Göteborgs universitet.

Pingborren är en insekt som har Götaland som sitt främsta säte och som tillsammans med några släktingar, som ollonborren, kan ödelägga hela gräsmattor. 

Det är vad växtbiologen Urban Nordenhäll misstänker har hänt på Sandö Kyrkogård i Sotenäs – en rejäl invasion av pingborre. 

Kajorna i sin tur “förstör” den redan döda gräsmattan i jakt på larverna. 

Försvinner till nästa år

Att det varit en torr sommar har varit gynnsamt för pingborren. 

– De gillar torra, luckra jordar, så om man misstänker ett angrepp kan man vattna rikligt hela sommaren för då utvecklas de inte i den omfattningen, säger Urban Nordenhäll. 

Men om angreppet gått så långt som på Smögen är det bara att vänta till nästa år, för då har pingborrslarven blivit en skalbagge och dragit vidare.  

– Värre är det om det är med ollonborre, för de lever i marken i tre år innan de förpuppas. 

Strax efter midsommar kan skalbaggarna synas svärma över gräsmattan. Då kan det hjälpa att ställa ut vatten med diskmedel i gula eller blåa byttor. Pinnborrarna dras dit, och drunknar.

Om gräsmattan några veckor senare börjar se ”tufsig” ut är angreppet igång. Då är bästa motmedel att vattna, för att minska framfarten – eller önska en regnig sommar.

Att vattna med nematoder är dyrt, men kan hjälpa enligt Urban Nordenhäll. Det ska i så fall göras snart efter svärmningen. Larverna är känsligast tidigt i sin utveckling.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer