Inte sedan spanska sjukans härjningar 1918-1919 har en pandemi slagit så hårt mot världen som den nu pågående infektionssjukdomen covid-19. För hundra år sedan fick drygt 5 500 personer i Västra Götaland sätta livet till i spanska sjukan, det visar statistik SVT Nyheter Väst tagit del av i en historisk tillbakablick.

Det handlade om en ovanligt svår och mycket dödlig form av influensa, kännetecknad av feberfrossa, halsont, missfärgningar i ansiktet och bakterieangripna lungor. Den hade sitt ursprung i Kina men fick benämningen spanska sjukan eftersom det var där den först uppmärksammades i västvärlden.

Brännvin och våta omslag​

”Spanskan”, som influensan kallades, var relativt utspridd i Europa när de första svenska fallen rapporterades i juli 1918. Till Göteborg sägs sjukan ha förts via ett engelskt ångfartyg där flera ur besättningen konstaterades vara smittade.​

​Det fanns inget botemedel vid den här tiden, vaccinet hade ännu inte uppfunnits. För de som insjuknade rekommenderades ofta några droppar brännvin eller konjak och våta omslag att badda den feberheta pannan med. Aspirin och kvicksilver var andra behandlingsformer, men någon större effekt hade de inte.​

Biografer stängdes

Smittspridningen var utbredd, men någon nedstängning av det svenska samhället var inte aktuellt. Vissa begränsningar infördes dock lokalt, i Göteborg rådde trängselförbud på spårvagnarna och på hållplatserna skulle folk inte stå för tätt. En del biografer stängdes men bara under en kort period på några veckor. Poliskonstaplar kunde ses patrullera bärandes olika varianter av munskydd.​

Mer än en halv miljon svenskar beräknas ha smittats av Spanska sjukan. Nästan 38 000 av dem dog varav 5 557 hörde hemma i det som i dag motsvarar Västra Götalands län. I hela världen tror man sjukan kan ha skördat så många som uppemot 500 miljoner människoliv. Det har varit svårt att beräkna exakt eftersom första världskriget pågick under en viss del av perioden.

Snabbt sjukdomsförlopp

Sjukdomsförloppet var snabbt, särskilt hos de värst drabbade – unga vuxna 20-40 år. Många dog i sina hem, förhållandevis få på sjukhus. I Göteborg fanns epidemisjukhuset i Annedal där smittsamma patienter kunde tas om hand och isoleras på behörigt avstånd från Sahlgrenska. På en del håll togs skolors gymnastiklokaler i anspråk för att vårda sjuka, särskilt värnpliktiga. Säng efter säng placerades ut tätt mellan varann utan skydd eller egentliga avstånd.​

​- Då som nu lever vi i en särskild tid. Samhället prövas på ett sätt vi inte sett på hundra år. Flera likheter finns med Spanska sjukan. Mot den fanns inget botemedel och något sådant har vi just nu inte mot covid-19 heller, säger Leif Dotevall, biträdande smittskyddsläkare i Västra Götaland.​

Trots det kan väl dagens sjukvård göra mer för drabbade än man kunde förr?​

– Så är det förstås, rent allmänt har vi det bättre förspänt. Men jag menar att det historiska perspektivet är viktigt att ha med sig. För även om det kan kännas hopplöst här och nu mår man bra av att jämföra hur tidigare farsoter hanterats. Då om inte förr går det upp för de flesta att det faktiskt handlar om stora positiva framsteg som gjorts inom hälso- och sjukvården, säger Leif Dotevall.​

I dag har det gamla epidemisjukhuset i Göteborg förvandlats till konstcentrum. Följ med på en historisk vandring i byggnaden i klippet här under!