Den som fått en stor förlossningskada tas ofta om hand av ett team redan på BB och får sedan kontakt med både fysioterapeut och gynekolog under lång tid efter.
– Men den som har fått en mindre förlossningsskada kan ha fått besvär som upplevs som ”lätta” för gyn, men ”svåra” för mödravården. De hamnade ofta lite mellan stolarna tidigare. Det är där vi kan komma in, säger Cathrin Åkerström.
Fick statligt bidrag
Det var för tre år sedan som NÄL startade en särskild bristningsmottagning med hjälp av det statliga riktade bidraget som skulle stärka kvinnosjukvården. Här har man samarbete med fysioterapeut, ändtarmskirurg och vid behov kurator och psykolog.
– Kvinnan ska inte behöva söka på nytt för att få kontakt, utan vi sköter det härifrån.
Hittills har man träffat 50 kvinnor per år och haft kontakt över telefon med ännu fler.
– En del mår riktigt dåligt. De som hör av sig kan ha fått en liten bristning men ha stora besvär med till exempel smärta, berättar Cathrin Åkerström.
I klippet hör du Cathrin Åkerström berätta hur de kvinnor hon träffar mår.
Bristningar grad 3 och 4
De allvarligaste bristningarna kallas också sfinkterruptur eller sfinkterbristning. Sfinkterbristning grad 3 innebär att ändtarmsmusklerna brister vid förlossningen. Sfinkterbristning grad 4 innebär att både ändtarmsmusklerna och tarmväggen brister.
Från 2016 till och med 2020 fick i genomsnitt 2,7 procent av alla kvinnor som födde vaginalt i Sverige en bristning grad 3 eller 4. För förstföderskor är risken något högre. Under samma period fick i genomsnitt 4,8 procent av alla förstföderskor som födde vaginalt en svår bristning.
Källa: Eva Uustal, överläkare Universitetssjukhuset i Linköping, bäckenbottenutbildning.se, Medicinska födelseregistret