Graciela Carlson, verksamhetschef på NÄL:s förlossning och BB skiner av stolthet. I den pågående diskussionen om brist på barnmorskor och dålig arbetsmiljö är sjukhuset hon ansvarar för ett bra exempel som sticker ut. Här finns inga vakanser i nuläget och när det kommer till att undvika allvarliga bristningar vid förlossningar ser trenden bra ut för sjukhuset.
– Vi jobbar aktivt med utbildning och vi bemannar så att vi alltid är två barnmorskor när barnet föds fram. Det är viktigt, säger hon.
Barnmorskorna tränar också regelbundet och här kan du se knepen de använder för att minska bristningar.
Risken olika stor i olika län
Från 2016 till och med 2020 tillhörde Västra Götalandsregionen de regioner som hade lägst andel svåra bristningar vid vaginal förlossning. Här var det 2,1 procent av alla kvinnor som födde barn som fick en allvarlig bristning. Det är lägre än snittet för hela Sverige som låg på 2,7 procent.
– Jag är jättestolt över min personal, det handlar om skicklighet, säger Graciela Carlson.
I klippet kan du se mer detaljerat hur Västra Götaland ligger till och här kan du jämföra regioner mot varandra.
Bristningar grad 3 och 4
De allvarligaste bristningarna kallas också sfinkterruptur eller sfinkterbristning. Sfinkterbristning grad 3 innebär att ändtarmsmusklerna brister vid förlossningen. Sfinkterbristning grad 4 innebär att både ändtarmsmusklerna och tarmväggen brister.
Från 2016 till och med 2020 fick i genomsnitt 2,7 procent av alla kvinnor som födde vaginalt i Sverige en bristning grad 3 eller 4. För förstföderskor är risken något högre. Under samma period fick i genomsnitt 4,8 procent av alla förstföderskor som födde vaginalt en svår bristning.
Källa: Eva Uustal, överläkare Universitetssjukhuset i Linköping, bäckenbottenutbildning.se, Medicinska födelseregistret
