Omkring 10 000 barn i Sverige går i pedagogisk omsorg, som är ett alternativ till förskola och fritidshem. Den vanligaste formen är familjedaghem, i dagligt tal dagmamma, vilket innebär att personal tar hand om barnen i sitt eget hem.

De senaste åren har det rapporterats återkommande om brister och problem inom omsorgen. Bland annat om bidragsfusk och undermålig verksamhet, dåliga språkkunskaper hos personalen, och kopplingar till kriminell verksamhet och våldsbejakande extremism.

Lämplighetsprövning

Nu vill regeringen skärpa kraven i flera avseenden. I en lagrådsremiss föreslås att det införs lämplighetsprövning för dem som vill verka som dagbarnvårdare. Godkännandet ska ges av kommunen.

– För att bli godkänd som dagbarnvårdare ställer vi nu högre krav både på insikter, språkkunskaper men också på lämplighet, säger Ekström.

Upptäcks brister efter ett godkännande, till exempelvis misskötsel eller kopplingar till våldsbejakande extremism, ska man mycket enklare kunna återkalla tillståndet.

Bland annat kommer det krävas att alla vuxna som är folkbokförda i den bostad som verksamheten ska bedrivas i uppvisar ett utdrag ur belastningsregistret innan tillstånd ges. Tidigare har det bara behövts av dagbarnvårdaren själv.

En annan förändring som föreslås är ett förtydligande om att ”verksamheten ska förbereda barnen för utbildning inom skolväsendet”. Bland annat om ökade krav på språkkunskaper.

Inget etableringsstopp

Regeringens utredare som lämnade förslag i frågan förra sommaren tyckte att det var så illa ställt med familjedaghemmen att hon föreslog ett etableringsstopp. Så långt vill inte Ekström gå. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Se kommunens reaktion på SVT:s avslöjande i klippet.