Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Fredrik Fredriksson på Länsstyrelsen märker att fler kommuner vill ha råd över hur jordbruksmark ska värderas. Hör honom berätta mer i klippet. Foto: SVT

Länsstyrelsen: ”Fler kommuner ser att det är en viktig fråga”

Uppdaterad
Publicerad
Val 2022

Intresset för vilken jordbruksmark som kan exploateras och inte har ökat hos flera västsvenska kommunerna. Det märker man på Länsstyrelsen i Västra Götaland som får fler frågor om stöd i bedömningen av värdet på marken.

– Allt fler kommuner ser att detta är en viktig fråga att ta tag i, säger Fredrik Fredriksson, rådgivare på Länsstyrelsen.

I klippet framtidsspanar Fredrik Fredriksson kring exploatering av jordbruksmark.

Västra Götaland har störst jordbruksmark i Sverige. Åkerarealen motsvarar ungefär hela ytan av Gotland och Öland tillsammans. Det är också det län som näst efter Skåne exploaterar mest jordbruksmark. På femton år handlar det om totalt ungefär 1 300 hektar. Mest exploatering går till bostäder i närheten av tätorterna.

– Det är en utveckling som vi måste bryta på något sätt. Utifrån de utmaningar som vi har med både livsmedelsförsörjning och klimatfrågan så behöver den här marken värderas högre, säger Fredrik Fredriksson.

”En bakvänd bevisföring”

All jordbruksmark ses som ett nationellt intresse och får endast exploateras om det finns ett samhällsintresse av att göra det. Därför kan det ibland vara svårt att få tillstånd att bygga på jordbruksmark.

Men när det finns en vilja från kommunerna att bygga industriområden eller större bostadsområden, kan detta argumentera för samhällsintresset. Dock ska en alternativutredning alltid göras, där olika platser för exploateringen ska jämföras först.

Men det kan ibland bli kontraproduktivt menar Fredrik Fredriksson.

– Har man från början bestämt sig för var man vill bygga, så blir alternativutredningen något av en bakvänd bevisföring. Därför bör det i stället komma med tidigt i diskussionen kring samhällsutvecklingen i stort, säger Fredrik Fredriksson.

Hur bör kommunerna tänka kring exploateringen?

Exploateringen är ju en del. Man behöver nog fundera på hur man ser på livsmedelsproduktion och jordbruk i stort, till exempel när det gäller offentlig upphandling av livsmedel.

Nationell utredning

Både coronapandemin och kriget i Ukraina har satt ljus på frågan om den svenska livsmedelsproduktionen. I slutet på april beslutade regeringen att tillsätta en utredning om en ny livsmedelsberedskap i Sverige, som ska presenteras under nästa år.

Och bland kommunerna märks det bland annat av genom ett ökat intresse för den egna jordbruksmarken.

– Jag tror att vi är på väg att hitta ett bättre resonemang kring de här frågorna, säger Fredrik Fredriksson.

Jordbruksmark är åker eller betesmark som vi delvis skapat genom röjande, sänkande av sjöar, brukande och investeringar i markvård såsom dränering, mulluppbyggnad med mera.

Exploatering kallas den process där man på jordbruksmark anlägger hus, vägar, järnvägar eller annan typ av byggnation. Processen innebär ofta att matjorden tas bort eller schaktas ihop och följs sedan ofta av hårdgörning i form av till exempel asfalt, betong eller grus. Exploatering av jordbruksmark är permanent vilket innebär att marken inte kan användas för livsmedelsproduktion i framtiden.

Källa: Jordbruksverket

Så säger lagen:

Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse.

Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk.

Miljöbalken kapitel 3, 4 §

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Valet 2022 Väst

Mer i ämnet