Arenan är fylld och ljudnivån öronbedövande. I hög hastighet rör sig åtta hästar framåt i kamp om att komma först. Det är en situation när det är av yttersta vikt att kusken kan kommunicera med hästen. Något man framförallt gör med körspöet. Det menar Johan Lindberg, generalsekreterare vid Svensk Travsport.  

– Vi ser spöet som ett viktigt kommunikationsverktyg och även som en säkerhetsaspekt. Vi har sett i Norge när man har tagit bort körspöet att det inte blir bättre för hästarna, säger han.

LÄS MER: Halländska travprofilen: ”Alla hästdiscipliner kräver ett spö”

Reglerna har blivit hårdare

Spöet ska alltså användas för att styra och korrigera hästen om det till exempel skulle uppstå farliga situationer men det är inte hela sanningen. Idéen är också att få hästarna att springa snabbare, att driva på. Spödrivning. Ett förehavande som är tillåtet i dagens svenska trav. Tillåtet men med restriktioner. Fram till 400 meter före mål är det okej med lätt maning. Därefter får spöet användas ett fåtal gånger för lätt drivning. Därtill finns regler för hur spöet rent tekniskt får användas.

– Vi vill naturligtvis stävja det så mycket som möjligt. Vi är det land som ligger längst fram i världen när det gäller de här bitarna och det ska vi fortsätta vara, säger Johan Lindberg. 

Han berättar också att man år efter år ser över och skärper reglerna kring spödrivning. Där prövas just frågor som hur man får hålla sin armar, hur man får slå och hur mycket. Där prövas också vilken bestraffning som ska utdelas om någon bryter mot reglerna.

Nästan tre viten om dagen

1.073 gånger har Svensk Travsport under 2016 delat ut bestraffning för en allt för stor mängd, eller felaktig, spödrivning. Det ska ställas mot 98.593 starter, det vill säga drygt en procent av alla starter. 

LÄS MER: Veterinären: ”Hård spödrivning är misshandel”

Procentsatsen kan låta låg men inte i Länsstyrelsen i Västra Götalands öron, som nu har tröttnat. Myndighetens länsveterinärer har tillsammans med länsstyrelserna i Kalmar, Halland, Jönköping, Kronoberg, Skåne och Blekinge skickat in en skrivelse till Svensk Travsport om att spödrivning ska upphöra.

– Var någonstans annars i Sverige tillåter du att du sitter och slår ditt djur, med 10-20 rapp? Det finns inte längre, det är gammalmodigt. Det ska bort, säger Lars Uhlin, som är länsveterinär vid Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Kan jämställas med misshandel

I sin skrivelse beskriver de sin syn på spödrivning, som de anser skadar hästen fysiskt och psykiskt. Beroende på omfattningen kan det också räknas som misshandel, enligt länsveterinärerna.

– Man kan aldrig tycka att det är okej att slå ett djur. Sen är det klart att det är en skillnad om du rappar en häst  2-3 gånger eller slår den 20-30 gånger. Men då ska vi vara klara med att när sporten själva dömt ut de här böterna, i snitt 700-900 gånger per år, då har det varit frågan om att man har gått över de här 2-3 slagen. Då har man alltså rappat hästen duktigt. 

– Jordbruksverket jämställer misshandel mot djur som misshandel mot människa. Då kan du ju fundera lite på om du tycker det är okej om någon står och slår på en människa med ett spö, säger Lars Uhlin.

”För låga straff”

Svensk Travsport har genom åren skärpt sina regler när det kommer till användandet av spöet. Ändå tycker länsveterinärerna att det är för låga straff. För den som döms väntar ett vite som kan skilja sig stort beroende på tävlingens dignitet och prissumma. 

– I dag tror jag att det lägsta i de lägsta loppen är 600 kronor, det är för lågt tycker jag, och i elitloppen är det 10 000-tals kronor det handlar om, säger Johan Lindberg.

Johan Lindberg säger att han tycker att vitesbeloppen bör höjas men påpekar också att de i dag kan vara sammankopplade med en avstängning. Hur lång avstängningen blir är också varierande från några dagar till flera månader, beroende på hur många lopp ekipaget ställer upp i. 

LÄS MER: ”Hästars hälsa måste gå före travsportens vinstintressen”

Samtidigt är det så att den som döms för felaktig spödrivning inte behöver diskvalificeras i efterhand och alltså kan få behålla prissumman, som i de riktigt stora loppen kan röra sig om miljonbelopp. 

– Det finns exempel på löp där man har vunnit 100.000 kronor och får ett bötesbelopp på 1.500 kronor. Det slår helt fel för då är det naturligtvis enkelt att driva på hästen, säger Lars Uhlin.

Många kuskar kan polisanmälas

Vitesbelopp och avstängningar från sporten är inte det enda som en kusk kan dömas för. Idag skickas de allvarligaste fallen vidare och anmäls till polisen. Johan Lindberg menar att man från travsportens sida är mer sträng i sin bedömning än vad den svenska djurskyddslagstiftningen kräver. 

– Det innebär att vi bestraffar för saker som lagen inte skulle bestraffa för, säger han.

Länsveterinärerna håller inte med. Lars Uhlin menar att många av de fall där vite utdelades förra året skulle kunna ha skäl till anmälan och åtal. Han påpekar dock att om någon använt spöet för att skydda djuret, kusken eller omgivningen, är det helt okej, men själva spödrivningen menar han kan vara olaglig. 

– Vi har inte pratat om att förbjuda spöet. Inte än iallafall. Det är spödrivning vi vill ha bort. Visst är det så att man kan behöva ha spöet för att undvika en olycka. Nu kan jag säga rent statistiskt att det inte finns särskilt många sådana registrerade, att man använt spöet för att undvika en olycka, säger han.

Länsstyrelsen kommer nu också att ta ett större grepp och enligt Lars Uhlin är det nu viktigt att Svensk Travsport markant höjer kraven och tuffar till reglerna rejält annars kan betydligt fler kuskar än tidigare komma att anmälas till polisen för djurplågeri. Något som vid en fällande dom exempelvis kan resultera i djurförbud.

– Om inte sporten ser till att skärpa straffen och ser till så att det inte lönar sig på något sätt att driva hästarna på det här sättet så kommer vi att se fler anmälningar, säger Lars Uhlin.