Det är inom området proteinläkemedel som forskningen bedrivs. Kortfattat handlar det om läkemedel som efterliknar kroppens egna proteiner, som exempel på redan befintliga proteinläkemedel kan nämnas insulin och HPV-vaccin.
Inom cancerforskningen arbetar man på att få fram mediciner som skapar antikroppar mot cancer, men de är svåra att få till.
– Idag framställs de med hjälp av celler från en kinesisk hamster. Det är en dyr process. Om man lyckas få jästceller att göra samma sak blir det mycket billigare, runt tio procent av vad det kostar idag, säger Jens Nielsen, professor i systembiologi på Chalmers.
Det är alltså precis här forskarlaget har gjort ett genombrott.
– Vi har studerat ämnesomsättningen hos en jäst som vi sedan tidigare vet är en bra proteinproducent. Och vi fann mekanismerna som kan användas för att göra processen mer effektiv. Nästa steg är att bevisa att vi faktiskt kan producera antikroppar i så stor omfattning att kostnaderna minskar, säger Jens Nielsen.
Flera sjukdomar kan behandlas
Förutom cancer nämns också sjukdomar som Alzheimer, diabetes och MS. Alla dessa sjukdomar skulle förhoppningsvis kunna behandlas med jästbaserade proteinläkemedel.
Det ligger dock ett antal år in i framtiden. Chalmersforskarna tar inte själva fram mediciner, de skapar metoder som läkemedelsforskare kan använda i sina arbeten.
– Vår forskning leder till att kostnaderna minskar drastiskt, det i sin tur ger möjligheter för läkemedelsforskare i hela världen att snabba på sin utveckling av olika mediciner, säger Jens Nielsen.
Chalmersforskningen publicerades nyligen i tidsskriften Nature Communications.
Fakta jästcellsforskning
- Jästcellernas proteinproduktion omfattar fler än 100 olika processer där proteiner modifieras och transporteras ut ur cellen. Runt 200 enzymer är inblandade, vilket gör systemet mycket komplext att hantera för en ingenjör.
- För att kunna optimera proteinproduktionen är det nödvändigt att kartlägga hur dessa 200 enzymer verkar och fungerar. I studien har detta gjorts genom att ändra genuppsättningen på vissa nyckelgener, med hjälp av avancerade screeningmetoder i kombination med modern gensekvensering.
Källa: Chalmers