Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
I klippet ovan visar Cecilia Hermansson, projektledare på Hushållningssällskapet, hur en kolsänka med biokol skapas. Foto: SVT

Koldioxid ska lagras i marken – tros gynna klimatet och jordbruket

Uppdaterad
Publicerad

Större skördar, bättre miljö och mindre koldioxid i atmosfären. Hushållningssällskapet Sjuhärad ser stor grön potential i den svarta biokolen.

– Vi behöver alla lösningar vi kan komma på. Biokol är en av dem, säger Cecilia Hermansson, projektledare på Hushållningssällskapet Sjuhärad.

Projektet har fått EU-finansiering på 5,6 miljoner kronor. Tanken är att lagra koldioxid på lantbrukares marker med biokol. Något som både ska minska mängden växthusgaser i atmosfären och berika jordbruksmarken.

– Det är en trippelvinst, en win-win-win för klimatet, miljön och lantbruket, säger Cecilia Hermansson, projektledare på Hushållningssällskapet Sjuhärad.

Man kan ju lagra koldioxid genom att odla mer skog. Är inte det enklare?

– Det är ett enklare sätt. Men det är också ett mindre långvarigt sätt. Ett träd, säg en ek, står kanske i par hundra år medan biokolet ligger stabilt som en kolsänka i tusentals år.

Cecilia Hermansson menar att biokolet skulle gynna lantbruket genom att öka skördarna och göra marken mer tålig mot torka, eftersom biokolet fungerar som ett magasin för vatten och näring.

I klippet ovan visar Cecilia Hermansson hur en kolsänka skapas med biokol.

Dyrt att köpa biokol

I dag är det, enligt Hushållningssällskapet, inte ekonomiskt hållbart att använda biokol på grund av att det är för dyrt. Men i projektet ska det tas fram en standard för kolsänksrätter. Då skulle lantbrukare kunna sälja kolsänksrätter till företag.

– Det är som en klimatkompensation, säger Cecilia Hermansson.

Ser en risk

Biokol kan tillverkas av bland annat trädgårdsavfall eller rester från skogsavverkning. Men Cecilia Hermansson ser ett potentiellt problem med biokolet. Det måste tillverkas från rätt sorts källa.

– Att det inte kommer från till exempel avverkad skog från regnskogen.

Men finns det ingen risk, om det blir ökat tryck, att det faktiskt kommer från sådana källor?

– Det finns en risk. Där är man ansvarig både som producent och konsument av biokol att ta sitt ansvar.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer