Väst

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Eleven Elliot Nellbro menar att eleverna inte har kunskaperna i långtidsminnet. Rektorn på Fridagymnasiet, Magnus Wallin, håller inte med. Foto: SVT

Skolinspektionen dömer ut 30 rektorers arbete mot glädjebetyg

Uppdaterad
Publicerad

Skolinspektionen har granskat 30 rektorers arbete för att motverka för höga betyg på gymnasieskolor i Sverige. Alla rektorerna får sämsta möjliga omdöme. En av rektorerna är ansvarig för Fridagymnasiet i Vänersborg. 

– Vi jobbar hela tiden med detta, men vi får titta ytterligare på det vi gör, säger Magnus Wallin.

Sedan 2018 ska resultaten på nationella prov vara särskilt viktiga för betygsättningen, säger Skolverket. Ändå får många elever ett högre betyg än vad de skrivit på proven och det finns en betygsinflation på gymnasiet. 

– Stora avvikelser under längre tid kan indikera att betygssättningen inte är rättvisande och likvärdig. Det är anmärkningsvärt att rektorerna inte analyserat och problematiserat mer, säger Ingrid Jacobson, utredare på Skolinspektionen.

Alla 30 granskade rektorer får det lägsta möjliga omdömet av Skolinspektionen: att insatser för att minska skillnaderna genomförs i ”låg utsträckning”.

Högre betyg jämfört med nationella provresultatet

SVT har tittat på alla nationella prov som Fridagymnasiets elever i Vänersborg skrivit vårterminerna 2015, 2018 och 2022. För de proven har 27 procent av eleverna i hela landet fått ett högre betyg, medan det handlar om 33 procent på Fridagymnasiet. I en av mattekurserna 2022 fick hela 87 procent av eleverna på Fridagymnasiet ett högre betyg än resultatet på nationella provet.

– Vi har redan startat ordentliga utbildningsinsatser för pedagogerna, säger rektor Magnus Wallin.

Skolinspektionen ger rektorn mellanbetyget att han ”i flera delar” kan förklara skillnaderna.

För de nationella proven som Fridagymnasiet skrev VT 2015, 2019 och 2022. Foto: SVT

Fakta Skolinspektionens granskning

Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning av 30 rektorer på gymnasieskolor runt om i Sverige.

De har bedömts i två olika avseenden:

1. Rektorns förklaringar om vad som påverkar och orsakar de långvariga avvikelserna i betygen.

2. Rektorns arbete med att se till att relevanta och väl förankrade insatser genomförs för att minska omotiverade avvikelser i betygen.

Rektorerna kan få ”betyg” på detta arbete utifrån en tregradig skala: i låg utsträckning, i flera delar eller i hög utsträckning.

Dessa skolor har granskats

ABB Industrigymnasium, Västerås

Campeon Frigymnasium, Helsingborg

Campus Manilla gymnasiet, Stockholm

Engelska gymnasiet Södermalm, Stockholm

Europaskolan, Strängnäs

Fridagymnasiet, Vänersborg

Gränsälvsgymnasiet, Övertorneå

Hultsfreds gymnasium enhet 1

Johannes Hedberggymnasiet, Helsingborg

Katedralskolan 3, Linköping

Katedralskolan, Uppsala

Klara teoretiska gymnasium Postgatan, Göteborg

Kunskapsgymnasiet, Norrköping

Lars Kaggskolan, Kalmar

Lundsbergs gymnasieskola

Malgomajskolan 1, Vilhelmina

Midgårdsskolan ESMUS, Umeå

Mälardalens Tekniska gymnasium, Södertälje

Norra Real, Stockholm

NTI Gymnasiet Johanneberg, Göteborg

Nyköpings enskilda gymnasium

Oscarsgymnasiet B, Oskarshamn

Prins Wilhelmgymnasiet, Flen

Rosendalsgymnasiet, Uppsala

Sjölins Gymnasium Södermalm, Stockholm

Thoren Business School, Gävle

Täby enskilda gymnasium

Vasaskolan, Gävle

Öckerö seglande gymnasieskola

Östra Reals gymnasieskola, Stockholm

Skolverket om nationella prov:

Nationella prov är välkonstruerade, noga utprövade och har utvecklats just för att vara ett stöd vid betygssättningen. Du kan bara bortse från resultatet om det finns särskilda skäl för det.

Källor: Skolinspektionen och skolverket.se

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.