Det var i november som en äldre kvinna i Mölndal föll i sin bostad. Under helgen som gick testade kommunens personal kvinnans larm och fick signal, vilket tyddes som att det fungerade.

Men kvinnan låg på golvet och larmade och larmade, utan att någon kom. På måndagen hittade hennes son henne uttorkad och blåslagen på golvet.

Några dagar senare avled kvinnan på sjukhus.

– Vi brast i våra rutiner. Den här gången var det en avgrävd telefonledning som gjorde att larmet inte fungerade. Men vi borde ha åkt ut och tittat till kvinnan, eller på annat sätt säkerställt att hon var OK, säger Johanna Ottosson, socialt ansvarig samordnare i Mölndal.

Sedan dess har Mölndal digitaliserat alla sina trygghetslarm. Säkerheten ska nu vara betydligt högre och en inbyggd funktion gör att larmets funktion testas kontinuerligt.

Men fortfarande är det bara en liten del av alla kommuner som har digitaliserat sina larmkedjor.

Viktigare än någonsin

Trygghetslarmen kom på 70-talet och har med tiden blivit en allt viktigare aspekt av de äldres trygghet i vardagen.

Idag sägs larmen vara mer viktiga än någonsin då allt färre äldre får plats på boenden. Istället bor de i hög utsträckning kvar hemma, trots sjukdom och skröplighet.

– Att det finns fungerande larm är centralt för att kommunerna ska kunna ge den hjälp de äldre är i behov av. För individen är det avgörande att ett tryck på larmknappen leder till omedelbar respons, säger Dick Lindberg, utredare på Socialstyrelsen.

Men verkligheten ser ofta annorlunda ut.

Problemen började på allvar när den så kallade IP-telefonin började ersätta det fasta telefonnätet. Rapporterna om larm som slutat fungera strömmade in till kommunerna och trots att det nu gått många år har majoriteten av landets kommuner fortfarande inte åtgärdat orsaken till problemen.

– Traditionella trygghetslarm är analoga. När de kopplas till det digitala telefonnätet faller signalerna ofta bort, säger Dick Lindberg.

Hittades av en slump

Ytterligare ett par dödsfall på grund av strulande larm är kända runt om i landet. Men det finns också ett antal exempel på tillbud som hade kunnat sluta riktigt illa.

Exempelvis var det en man i Lidköping som för några månader sedan ramlat efter en stroke vars larm inte fungerade. Han hittades lyckligtvis av en slump efter bara två timmar och klarade sig.

Men i en enkät SVT skickat ut till alla kommuner i Västra Götaland, där 39 av de 49 kommunerna svarat, visar det sig att närmare hälften av kommunerna tillsammans har haft ett 50-tal tillbud kopplat till trygghetslarm.

Ibland handlar det om åska som slagit ut alla larm. Ibland är det telefonnätet som ligger nere och ibland är det servrar som inte fungerar.

Men enligt socialstyrelsen är alltså den allra vanligaste källan till problem kommunikationssvårigheter mellan analoga och digitala system.

– Det är därför det är så viktigt att kommunerna digitaliserar sina larm omgående. När det sker minskar olycksrisken kraftigt. Bland annat kan digitala larm testas hela tiden i ett system som genast meddelar om larmet är ur funktion, säger Dick Lindberg.

PRO trycker på

Enligt siffror från Västra Götalandsregionen är det dock hittills bara åtta av de 49 kommunerna som helt har digitaliserat sina larm.

14 kommuner har fortfarande bara analoga larm och resten blandar analoga och digitala larm.

Pensionärernas riksorganisation, PRO, trycker på för en förändring.

– Det är mycket viktigt att kommunerna tar sitt ansvar. Och det är viktigt att man är mycket noggranna när man genomför digitaliseringen. Trygghetslarmen är avgörande för att både äldre och deras anhöriga ska kunna känna sig trygga, säger Ingela Ekholm, vice distriktsordförande för PRO Göteborg.