Professorn om postcovid: ”Sjukvården har misslyckats med patientgruppen”

Uppdaterad 23 februari 2022

Publicerad 23 februari 2022

Närmare 20 000 personer i Västra Götaland kan lida av långtidscovid. Det uppger professor Jan Nilsson som ingår i Kungliga Vetenskapsakademiens expertgrupp. Och han riktar kritik mot sjukvården som han menar har misslyckats med den här patientgruppen.

– Kunskapen och intresset inom vården är inte så stort när det gäller att ta hand om de som drabbats, säger han.

Långtidscovid, som också kallas för postcovid, innebär att en person som haft covid-19 fortfarande har symptom efter att infektionen är över, eller får nya symptom senare. Ofta kan personerna som drabbas hårt ha haft en mild covidsjukdom.

– De vanligaste symptomen är extrem trötthet, andningssvårigheter, hjärtklappning och koncentrationssvårigheter, säger Jan Nilsson, professor i hjärt- och kärlsjukdomar vid Lunds universitet.

Coronaviruset i Västsverige

Orsaken är oklar

Man vet inte vad som orsakar långtidscovid, men enligt Jan Nilsson kan en förklaring vara att det uppstår autoimmuna reaktioner som orsakar symptomen.

– Ibland lyckas inte immunförsvaret hålla reda på vad som är bakterier och virus och vad som är kroppens egen struktur och då kan immunförsvaret angripa den egna kroppen istället.

Det är oklart hur många som drabbats av långtidscovid. Där råder delade meningar. Enligt expertgruppens rapport kan mellan 50 000 och 100 000 personer i Sverige ha drabbats av långtidscovid.

– Om man tar det procentuellt efter befolkningen så skulle det kunna röra sig om mellan 10 000 och 20 000 drabbade i Västra Götaland.

Statistik från primärvården

Men några sådana siffror har inte socialstyrelsen. Enligt deras patientregister är det 509 patienter som fått diagnosen postcovid i Västra Götaland, från slutenvården eller specialiserad öppenvård. Och postcovidsiffran för hela landet fram till den 11 januari är 6 312 personer.

Socialstyrelsen uppger att statistiken är preliminär och att det är viktigt att notera att den inte omfattar primärvård, husläkare, hälsocentraler eller liknande.

Ny statistik från socialstyrelsen väntas i slutet av februari.

Kungliga Vetenskapsakademiens expertgrupp om Covid-19

• Expertgruppen består av åtta personer, ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien och andra framstående experter inom området.

• Ska belysa vilka luckor som kvarstår i kunskapen om viruset och sjukdomen, hur kunskapsläget ser ut när det gäller smittskydd, vaccination och behandling av covid-19 samt vilka lärdomar det går att dra om smittskydd, läkemedels- och vaccinutveckling.

• Gruppen ska också ta ställning till om dialogen mellan vetenskapssamhälle, statsmakter, myndigheter och vård kan utvecklas i framtiden baserat på erfarenheter från pandemin.

Medlemmar av Vetenskapsakademiens expertgrupp:

Staffan Normark, Stockholm, ordförande i expertgruppen är professor i molekylär mikrobiologi och smittskydd.

Anders Hallberg, Uppsala, är professor emeritus i läkemedelskemi, tidigare rektor för Uppsala universitet och har arbetat med utveckling av läkemedel mot infektionssjukdomar.

Ari Helenius, Zürich, är professor i biokemi och en världsledande virusforskare.

Jan Holmgren, Göteborg, är professor i medicinsk mikrobiologi och har bland annat tagit fram ett av världens mest använda vaccin mot kolera.

Gunilla Karlsson Hedestam, Stockholm, är professor i vaccinimmunologi. Hon har arbetat aktivt med forskning om SARS-CoV-2 och leder ett forskarlag som undersöker immunsvaret mot viruset.

Annika Linde, Stockholm, virolog, adjungerad professor och tidigare statsepidemiolog.

Maria Masucci, Stockholm, professor i virologi

Jan Nilsson, Lund/Malmö, professor i experimentell kardiovaskulär forskning samt ordförande i Hjärt- och lungfondens forskningsråd.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.