Genrebild. Foto: TT

463 kilo sopor slängs årligen – per Umeåbo

Uppdaterad
Publicerad

Mindre slit och släng och mer ”köp och släng”. Det är en av orsakerna till att sopmängden per Umeåbo nu ligger uppe på 463 kilo per år.

Sopberget bara växer, och ifjol slogs ett mindre smickrande rekord av Umeåsoporna; varje Umebo slängde 463 kilo sopor år 2016. 2010 låg siffran nere på 400 kilo sopor.

– Det är en hel del som skall i väg. Gamla böcker, trädgårdsgrejer och annan bråte, säger Erik Näsman när han besöker Gimonäs återvinningscentral för att göra sig av med skräp och återvinning.

Även Monica Sandgren har den här dagen besökt återvinningen.

– En termos. Tomma sprayflaskor. Det är något mer som kastas i år, berättar hon.

Bilpooler och andrahandsförsäljning uppmuntras

Hittills har kommunernas insatser varit inriktade på att förbättra sopsorteringen, men nu har en statlig utredning utmynnat i ett förslag för att bryta trenden med de växande sopmängderna.

Utredningen, som heter ”Från värdekedja till värdecykel”, föreslår bland annat att det införs stimulanser för att hushållen ska reparera, hyra och sälja vidare konsumentprodukter. Även utvecklingen av bilpooler, när personer delar bil och samåker, ska stimuleras. Initiativen är något som välkomnas av Umeå kommuns avfallsbolag VAKIN.

Vad är då förklaringen till att sopberget bara växer och växer år efter år?

– Vi ”köper och slänger” mer istället för ”sliter och slänger”. Vi använder inte prylarna lika länge längre. Vi ser till och med att det kommer in i stort sett helt nya saker till våra återvinningscentraler som sedan slängs direkt, säger Simone Andersson, kommunikatör vid VAKIN.

Går ökningen att stoppa upp på något sätt?

– Vi har bra loppisar och bra second hand-butiker. Får vi in kvalitetstänket kommer också avfallet att minska. Ansvaret ligger faktiskt på oss alla att minska sopberget, menar Simone Andersson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.