Vart femte företag som beviljades undersöknings- eller bearbetningstillstånd de senaste tre åren har en ansträngd ekonomi, visar en granskning av Naturskyddsföreningens tidning Sveriges Natur.

– I dag är det skattebetalarna som får stå för städnotan om ett gruvbolag går i konkurs och lämnar efter sig en förstörd natur, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.

Brottsmisstanke

Granskningen visar också att två av de bolag som beviljats tillstånd var under brottsutredning när de fick tillstånd. Och myndigheterna kontrollerar inte gruvbolagens lämplighet.

Enligt minerallagen ska den som tidigare visat sig olämplig att bedriva undersökning inte få undersökningstillstånd i Sverige. I praktiken görs ändå ingen lämplighetsprövning av bolagen, varken av Bergstaten eller av Miljödomstolen. Inte ens en årsredovisning behöver skickas in.

Kan bli dyrt

– Effekterna av de grava brister som avslöjats syns tydligt vid exempelvis den stängda Blaikengruvan i Lappland, där två gruvbolag gått i konkurs. Notan för saneringen kan sluta på över 200 miljoner, säger Jonas Rudberg, sakkunnig i gruvor och skog på Naturskyddsföreningen.