Västerbotten

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Enhetschefen Magnus Langendoen i klippet: ”Väldigt troligt att vårt beslut kommer att överklagas.” Foto: Henrik Montgomery/TT/SVT

Ett nej kan bli ett ja till Kyrkberget – regeringen har sista ordet om gruvan

Uppdaterad
Publicerad

Fluoritgruvan vid Kyrkberget ett par mil norr om Storuman har fått nej både av Bergsstaten och nu senast av länsstyrelsen. Men än är inte sista ordet sagt.

– Jag tror att vårt beslut kommer att bli överklagat till regeringen av gruvbolaget, säger Magnus Langendoen, enhetschef vid länsstyrelsen Umeå.

Gruvan som planeras skulle ge 250 jobb under 18 års tid och ligger mitt i ett området där renarna vandrar upp till fjället. Här finns sedan tidigare en stor vindkraftspark, gamla Blaikengruvan och en fiskodling.

– Vi menar att gruvan kolliderar med rennäringen, framför allt planerna på ett stort sandmagasin. Om det flyttades skulle det kanske vara möjligt, säger Magnus Langendoen, enhetschef vid länsstyrelsen Umeå.

Fluorit kritisk metall

EU har klassat fluorit som en kritisk metall och även om länsstyrelsen i Västerbotten nu sagt nej så är det regeringen som har sista ordet

Fluoritgruvan vid Kyrkberget norr om Storuman upptäcktes på 1960-talet. Turerna har varit många. Om regeringen godkänner gruvan och kör över länsstyrelsen efter en överklagan måste en miljöprövning sedan göras och den kommer att ta ett par års tid.

Det här är fluorit

Fluorit, även kallad flusspat, används i tillverkning av fluorvätesyra. Det är en mycket starkt frätande och giftig syra som kan lösa upp glas. Syran används bland annat i rening av aluminium och uran och etsning av glas och kisel, men även vid framställning av teflon och freoner. Flusspat har även stora användningsområden inom stål- och aluminiumframställning.

De största producenten av flusspat är Kina och Mexiko, följt av Mongoliet, Ryssland och Sydafrika. EU stod år 2010 för tre procent av världsproduktionen. Efterfrågan på flusspat, främst i form av fluorvätesyra, ser ut att öka de närmaste tio åren.

I Sverige bedrivs ingen brytning av flusspat i dagsläget, men kända fyndigheter finns bland annat nordväst om Storuman i Västerbottens län.

Källa: SGU, Sveriges geologiska undersökning.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.