Få IS-anhängare har återvänt till Umeå: ”Den senaste informationen vi fick om återvändare från polisen var 2016”, säger Kerstin Rörsch, lokal samordnare mot våldsbejakande extremism i Umeå. Foto: SVT/TT

Få IS-anhängare har återvänt till Umeå

Uppdaterad
Publicerad

Flera svenskar reste för att ansluta sig till terrorsekten IS. Så även några Umeåbor. Endast ett fåtal har återvänt och de senaste kom tillbaka innan 2016.

– Sedan dess har det inte varit några kända återvändare, säger Kerstin Rörsch, lokal samordnare mot våldsbejakande extremism i Umeå.

I takt med att terrorsekten IS tappat mark de senaste åren har flera anhängare valt att vända hem till Sverige. Det har även återvänt folk till Umeå – men de är få.

– Vi uppskattar att det finns ett fåtal personer i Umeå. Den senaste informationen fick vi 2016 från polisen. Men sedan dess har det inte varit några kända återvändare till Umeå, säger Kerstin Rörsch som är lokal samordnare mot våldsbejakande extremism i Umeå.

”Försöker ha bra koll”

Åren 2015-2016 var då flest reste från Sverige för att ansluta sig till terrorsektens strider. Sedan dess har väldigt få rest och ännu färre har återvänt.

– Jag pratade med polisen i onsdags och de bedömer att det är få personer som återvänt och de har inte kommit senaste året. Vad vi vet är ingen Umeåbo nere i Syrien nu som vi väntar oss ska komma hem men det finns ju inga garantier. Det kan finnas ett mörkertal också. Men vi försöker ha så bra koll som möjligt, säger Kerstin Rörsch.

Vad gör kommunen med de som återvänder?

– Man gör en bedömning beroende på vad det är för person som återvänt. Om det är vuxna personer som inte misstänks för att ha gjort något brottsligt har socialtjänsten möjlighet att söka upp dem för insatser, säger hon.

Unga återvändare erbjuds hjälp

Flera barn har också återvänt till Sverige. Vissa sökte sig ned som unga för att strida och har sedan återvänt innan de fyllt 18 år. Vissa följde med föräldrar och fick växa upp i en krigszon.

– Om de inte begått brott kan de söka stöd efter att ha varit med om traumatiska händelser. Det kan även vara så att de har svårt att anpassa sig till en demokratisk miljö. Då är det socialtjänsten som ska utreda ärendet, säger Kerstin Rörsch.

Fakta: Så jobbar Umeå mot radikalisering

Kommunen och polis har möten varje vecka för att följa utvecklingen i Umeå.

Kommunen har en samverkansgrupp som arbetar för att förebygga våldsbejakande extremism. I gruppen finns representanter för skolan, fritidsgårdar, socialtjänsten, UmeBrå, regionen och polisen.

”De personer som arbetar nära ungdomarna har störst möjligheter att se tidiga tecken på radikalisering. De lokala förebyggande råden genomför aktiviteter på områdena som är kopplade till de lokala prioriterade frågorna. UmeBrås beredningsgrupp följer upp rådens arbete.”

Källa: Umeå kommun

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.