– Det här är inte bra och det behöver vi åtgärda nu, säger Lisa Lundstedt, vattenvårdsdirektör.

Hur påverkar det människor som bor längs kusten i Norr- och Västerbotten?

– Om inget görs så kan det bli så att vi inte får någon fisk när vi fiskar och att vi inte heller kan äta fisken. Och de effekterna ser vi till viss del redan i hela Bottenviken, där särskilt gravida och barn rekommenderas att inte äta fisk från Bottenviken mer än högst ett par gånger om året, säger Lundstedt. 

Målet fick flyttas fram tolv år

År 2000 sattes målet att alla svenska vatten skulle uppnå god yt- eller grundvattenstatus senast den 22 december 2015. Men fortfarande finns många vattenproblem kvar och därför har målet att alla vatten ska uppnå god status flyttats fram till år 2027.

Längts Västerbottens- och Norrbottenskusten gör Vattenmyndigheten bedömningen att det är drygt en tredjedel av kustvattnet som inte når upp till minimikraven för god ekologisk status. Orsaken är övergödning och förorenande ämnen som finns i vissa kustvatten som ligger nära tätorter och industriområden. Dessutom gör stor spridning av kemikalier och kvicksilver i havet, att inget vatten längs Bottenviken som klarar kraven på god kemisk status.

– Förutom klimatförändringarna är miljögifterna det allvarligaste. Miljögifterna påverkar inte bara fisken utan sprider sig vidare i hela näringskedjan. Från fisken till oss människor, men också till sälar, örnar och andra rovdjur som äter fisken, säger Lisa Lundstedt.

Måste bli mer målmedvetna

Sedan länge har miljöarbetet i Sverige varit inriktat på punktutsläppen, exempelvis de stora industrierna och de har fått ner sina utsläpp rejält. Men miljöarbetet för att skydda våra vatten fortsätter och nu måste också var och en av oss börja tänka på vad vi gör i vår vardag som påverkar miljön och våra vatten. Exempelvis vad vi stoppar i oss, vad vi spolar ner i toaletter och hur vi kör bil.

Förutom att många vattenförekomster och vattendrag i Norr- och Västerbotten inte uppnår de minimikrav som vattenförvaltningsförordningen fastställt så saknar dessutom tio procent av vattentäkterna fullgott skydd. Alla vattentäkter följer inte de regler och föreskrifter som finns för att skydda vattnet som används som dricksvatten och därför kräver vattenmyndigheten att skyddet måste stärkas.

 – Vi måste se till att skydda vårt viktigaste livsmedel dricksvattnet och säkerställa att man inte får ofrivilliga föroreningar i dricksvattnet som är både är dyrt och svårt att sanera, säger Lisa Lundstedt