Det var i februari i år som Lappland Goldminers försatte de båda gruvorna -Ersmarksberget och Svärtträsk – och anrikningsverket i Blaiken i konkurs. Det var den andra konkursen för gruvverksamheten. Verksamheten hade dragits med tekniska och ekonomiska problem sedan starten. Samtidigt hade miljöproblemen visat sig vara mycket stora. Vid båda gruvorna har stora utsläpp av tungmetaller som zink och kadmium registrerats, som påverkat omkringliggande vattendrag.

Efter konkursen visade det sig att företagen totalt bara hade hunnit avsätta 3 miljoner för att städa upp verksamheten. Kraven på ekonomiska avsättningar i miljötillståndet var kopplade till den brutna volymen och det var bara under en kortare tid som gruvorna producerat i stor skala.

Naturvårdsverket tvingades akut skjuta till pengar för att betala den miljon per månad som det kostar att upprätthålla den löpande vattenreningen och miljökontrollen. Om de sex personer som ansvarar för detta arbete året om skulle sluta skulle utsläppen skjuta i höjden med allvarliga miljökonsekvenser.

Stora miljöproblem

Nu har utredningen blivit klar av vad det kommer att kosta att göra en slutlig sanering av områdena kring gruvorna. Den visar att det kommer att miljöproblemen i området kring gruvan vid Ersmarksberget är mycket stora. Enligt utredningen måste zinkhalterna kring gruvområdet minskas med 90 procent. Kostnaden för efterbehandlingen av gruvområdet beräknas till mellan 70 och 81 miljoner. I detta ingår inte kostnaden för att sanera Blaiksjön, där restprodukterna från anrikningsverket lagrats. I värsta fall krävs omfattande åtgärder som preliminärt kostnadsberäknats till 120 miljoner kronor.

Till det kommer 10 till 15 miljoner kronor för saneringen av den mindre Svärtträskgruvan och de löpande kostnaderna för den löpande miljöövervakningen. Den slutliga notan kan alltså med marginal passera 200 miljoner kronor.

Bekymrad konkursförvaltare

Konkursförvaltaren Jan Lindahl i Östersund är inte optimistisk när det gäller möjligheterna att täcka kostnaderna för miljösaneringen med intäkterna från en försäljning av konkursboet.

– Jag vet inte vad det kommer att vara möjligt att få för anläggningen. Vi ligger lite snett i konjunkturen. För några år sedan skulle det ha varit möjligt att få in kostnaderna för saneringen av gruvan. Nu är det betydligt svårare, säger Lindahl.

Lindahl blir allvarligt bekymrad över perspektivet att saneringen av Blaiksjön kan tillkomma utöver kostnaderna för saneringen av gruvområdet.

-Sådana summor går det absolut inte att få in för anläggningen, konstaterar han.

De summor konkursförvaltaren inte kan täcka med intäkterna från försäljningen kommer samhället att tvingas svara för. Ännu återstår också flera steg innan det står klart exakt hur man ska gå tillväga vid efterbehandlingen. Under tiden fortsätter de löpande kostnaderna för att förhindra en allvarlig miljökatastrof att öka med en miljon varje månad.