De finns överallt. Numera även inne i tätorter och större samhällen. Ödehusen. Rucklen. Skamfläckarna.

– Det är så sorgligt, det känns så ledsamt för det ger ju ett intryck av ett allmänt förfall. Sådana här hus signalerar misär där de står och förfaller och misär har vi verkligen inte, berättar Christina Ohlsson där hon står utanför nedlagda ICA-butiken mitt i Burträsk.

Näringsidkare skäms

Hon är engagerad i Nävarnas hus på andra sidan gatan, och konstaterar att hela affärsgatan numera annars är fylld av kvinnliga, yngre företagare. Näringsidkare som skäms över hur det ser ut, och vilka signaler det sänder.

Västerbottensnytt har åkt runt i länet och hittat övergivna hus överallt. Hus vars historia ser olika ut, men som ofta bär drag av varandra. Ofta är problemet ägare som flyttat söderut eller utomlands, som kanske inte ens går att nå eller som saknar pengar att åtgärda eller riva fastigheterna.

– Det är verkligen synd att det ska behöva se så ödsligt och tråkigt ut, säger till exempel Anna-Stina Reponen om ett sådant hus i Vilhelmina.

Många gånger kan sociala problem vara en faktor, men det kan också vara så enkelt som att en äldre människa inte längre kan bo kvar hemma i sitt hus – som inte övertas av någon som håller efter det. Avfolkning, helt enkelt.

– Och kommunens problem är ju att vi helt enkelt inte har de ekonomiska resurserna för att hand om det. Sen vill vi ju från kommunens sida inte heller att folk ska tro att de kan lämna över allt ansvar till kommunen, säger byggslovshandläggare Lorentz Karlsson i Norsjö.

Så kommunerna hamnar i en rävsax?

– Precis så är det och det är väldigt problematiskt för oss som ska handlägga det. Vi vet inte riktigt vad vi ska göra ibland.

Myndigheter som Boverket vet inte heller. Det finns idag ingen samlad bild av hur vanligt det är med övergivna hus. Bara i Skellefteå handlar det om 20-40 ärenden per år. De Västerbottensnytt talat med beskriver det som ett problem som växer.

– Ja alltså jag tror det blir vanligare och vanligare, säger Jan-Ola Borg som är teknisk chef i Vilhelmina.

Efterlyser stöd

Byggslovshandläggaren i Norsjö efterlyser någon form av stöd från Boverket, Länsstyrelsen eller andra myndigheter.

– För idag finns det ju inga stöd, framhåller han.

Enligt Sveriges bostadsminister är det svårt att utforma ekonomiska bidrag på ett sånt sätt att de blir rättvisa, men han håller med om beskrivningen och vill att problemets omfattning ska analyseras.

– Vi håller på och tittar närmare på det här nu, och behöver göra en djupdykning för att få en bättre bild av hur det ser ut över landet. Det handlar ju till exempel om att se över regelverket och vilka möjligheter kommunerna har att ingripa i ett tidigare skede, kommenterar Stefan Attefall (KD).

När det är klart kan han svara på om det till exempel kan behövas lagändringar.