– Om man har en förmögenhet som är större än 400 000, bedriver näring, är en insamlingsstiftelse och några andra stiftelse former då måste man vara registrerad, säger Maria Leijon, jurist på Länsstyrelsen i Norrbotten.
Den samiska minnesfonden har ungefär 1,5 miljoner kronor på kontot och utger sig för att vara en stiftelse. Vad gäller för dem?
– De är registreringsskyldiga hos oss. De är inte ensamma om att inte ha förstått att de ska vara registrerade. Så det som händer hos oss nu är att vi startar ett tillsynsärende, säger Maria Leijon.
Det är staten genom Länsstyrelserna som granskar stiftelser. Eftersom ”Stiftelsen den Samiska minnesfonden”, trots namnet, aldrig har varit registrerade som en stiftelse har inte Länsstyrelsen heller haft tillsyn över dem. Just det är en stor skillnad mellan stiftelser och ideella föreningar – att en tillsynsmyndighet kontrollerar att ekonomin sköts på rätt sätt.
– Pengarna får bara användas för det ändamål som finns för stiftelsen. I en förening är det föreningens medlemmar som bestämmer ifall man vill göra något annat med pengarna, säger Maria Leijon.
Så nu när den är registrerad som en ideel förening så finns det alltså ingen som kontrollerar vad pengarna går till?
- Det är riktigt, säger Maria Leijon
Samiska minnesfonden får årligen tiotusentals-kronor i donationer, främst i samband med begravningar i form av minnesgåvor. Förutom styrelsemötet som hölls samma dag som granskning av minnesfonden publicerades på oddasat.se, så har styrelsen inte hållit möten på minst ett och ett halvt år.
Agneta Silversparf, en av de tre ledamöterna i minnesfonden, har inte heller fått ta del av de ekonomiska redovisningarna. Det trots att hon ända sedan hon blev utsedd av sin organisation Sameätnam att sitta i styrelsen av ordföranden begärt att få ta del av handlingar.
Hos skatteverket är de registrerade under namnet ”Stiftelsen den samiska minnesfonden” och på den egna webbplatsen kallar man sig för en stiftelse. Men i själva verket är de registrerade som en ideell förening. Enligt stiftelselagen får ingen annan än en stiftelse får använda ordet stiftelse i namnet. Så stiftelsen minnesfonden utger sig felaktigt för att vara en stiftelse.
Varför får man inte kalla sig för stiftelse om man inte är det?
--Det är för att den som skänker pengar ska veta att det här en stiftelse. Det krävs tillstånd från kammarkollegiet för att få ändra ändamål, och det får man bara göra ifall ändamålet inte kan uppfyllas, säger Maria Leijon.
Är det en förtroendefråga?
--Ja precis. För man vill att viljan att donera pengar ska vara hög i Sverige och då måste jag som donerar veta att pengarna går till det jag har tänkt att de ska gå till. Att de inte ändrar sig och börjar göra något helt annat, säger Maria Leijon.