Vi träffar Linda hemma på gården i Kulfors som ligger i det älgtäta området i Vindelns kommun. Hundarna skäller och blir uppspelta när de ser att Linda tar fram bössan. Hon är ensam tjej bland 22 gubbar. Och när hon skulle börja i jaktlaget fick hon höra att det aldrig skulle bli någon jägare av henne. Då gick hon ut och sköt en 22-taggare.

– Tvåhundra meter ifrån hör jag hur det slår i ett skovelhorn. Då tänkte jag att det kanske var storoxen, berättar Linda.

Mycket riktigt. Hon lyckades smyga sig in på ståndskallet som jämthunden hade fått till. Älgtjuren stod stilla och blottade huvud och hals.

– Jag ville verkligen invänta rätta läget, men provsiktade mot halsen. Då small det, jag blev väl lite ivrig, säger Linda och skrattar lite förläget. Jag höll på att tro att jag missat, för det blev alldeles tyst i skogen och jag såg ingen älg förrän jag gick fram och då låg den där. En obeskrivlig känsla.

Sedan dess har det blivit ett femtiotal älgar. För Linda kretsar det mesta kring hundarna och jakten.

– Det är spännande och en adrenalinkick helt enkelt med jakten. Det blir som ett gift och efter jag väl hade börjat med jakten fanns det ingen återvändo. Jag missar ingen jakt och går ut fastän jag har 40 graders feber. Ingenting kan stoppa mig, säger Linda Marklund och skrattar innan hon drar av en serie med sin 308:a på skjutbanan som hon har alldeles inpå husknuten.