Lennart Magnusson är född och uppväxt i Växjö, men från 37 års ålder och resten av livet bosatt i Skellefteå.
Han hade sitt hjärta i båda städerna, älskade idrott och blev en av svensk ishockeys kraftfullaste ledargestalter. Hans bestående livsverk är Skellefteå Isstadion, som byggdes på hans initiativ 1967. Arenan är ombygd och utbygd och huserar nu ännu ett SM-slutspel.
– Magnusson var en doer. Han följde inte alltid demokratins spelregler, men han fick saker och ting gjorda, säger sportjournalisten Roger Lindström på Norran i Skellefteå.
Livslång kärlek
Lennart Magnusson ingick i pojkgänget som bildade en fotbollsklubb på Öster i Växjö – passande nog på Lennarts 13-årsdag den 20 april 1930. Masse, som han kallades, spelade back, utsågs till sekreterare, och fixade en fest som räddade Östers IF ekonomi. Kärleken till Öster blev livslång, liksom vänskapen med mister Öster – Stig Svensson.
– Vi åkte tillsammans till Moskva 1984, han var en färgstark person med en stark vilja som tänkte högt ibland, säger Tre Kronors förbundskapten Per Mårts.
I Smålands-, Västerbottens- och Svenska Ishockeyförbundets styrelser tog Magnusson till orda med kraft och pondus under ett halvt sekel. Som privatperson samlade han in pengar till bygget av en konstisbana på Norrvalla i Skellefteå. Som fritidschef och politiker drev han igenom bygget av Skellefteå Isstadion. En anläggning som han vårdade som sin egen ögonsten, långt upp i åren.
Drömfinal för Magnusson
Att städerna en vacker dag skulle mötas i en hockeyns SM-final kunde ingen drömma om förrän Växjö Lakers och Skellefteå AIK tog plats i SHL långt in på 2000-talet. Möjligtvis kunde Lennart Magnusson ha haft en sådan dröm.
– Masse ler nog i sin himmel nu, när Växjö och Skellefteå spelar om SM-guldet, säger Tommy Svensson, förre detta förbundskaptenen i fotboll och en gång ishockeyspelaren i Öster.
Lennart Magnusson levde mellan 1917 och 2004.