Både åklagaren och advokaten yrkar på att 15-åringen som åtalats för mordförsök och grov våldtäkt ska dömas till rättspsykiatrisk vård.
Men Tova Bennet, som forskat på straffrätt inriktad på frågor om brott och psykisk sjukdom, menar att den rättspsykiatriska vården är en påföljd riktad till vuxna och är inte anpassad för att ge stöd till unga personer med funktionsnedsättninga.
Samtidigt är den slutna ungdomsvården anpassad för att ge stöd till just unga som begått brott.
– Men där finns kanske inte heller resurserna för att ge stöd till någon som har en svår funktionsnedsättning eller att ge stöd till någon som behöver psykiatrisk tvångsvård, säger Tova Bennet, forskare i straffrätt vid Lunds universitet, och som är inriktad på frågor om brott och psykisk sjukdom.
Påföljderna ej anpassade för barn
En viktig princip när unga personer ska dömas för brott är att utdöma straff som påverkar deras utveckling och möjlighet till återanpassning till samhället så lite som möjligt.
– Döms man till sluten ungdomsvård ska man till exempel kunna fullfölja sin skolgång. Den typen av hänsynstagande kan man inte göra inom ramen för den rättspsykiatriska vården. Ingen av vuxenpåföljderna är anpassade för barn, säger Tova Bennet.
Rättssystemet ej rustat
Tova Bennet tycker inte att det svenska rättsystemet är rustat för att möta personer med psykisk sjukdom.
– Det har kommit flera förslag som föreslagit genomgripande reformer. Ett är att införa en särskild påföljd som är ett slags fängelsestraff, men som avtjänas inom något som motsvarar ett stödboende.
– Jag menar att den här påföljden verkligen skulle behövas eftersom vare sig fängelse eller rättspsykiatrisk vård är en bra miljö att befinna sig i om man har svåra funktionsnedsättningar. Man får inte det stöd man kan behöva och man riskerar att att utnyttjas av andra intagna, säger Tova Bennet.
