Hör professor Christer Malm berättade om den banbrytande analystekniken. Foto: SVT

Nu ska bloddopning stoppas – tack vare Umeåforskning

Uppdaterad
Publicerad

Nya rön vid Umeå universitet väcker hopp hos forskare om att bekämpa bloddopning inom idrotten. Med den nya analystekniken kan dopning avslöjas tidigare, och förhoppningen är att fall som Johann Mühlegg ska kunnas stoppas långt innan de kan fuska under tävling.

Bloddopningen är ett stort problem i framför allt konditionsidrotter som cykel, friidrott och skidåkning. Ett välkänt fall är när Per Elofsson knäcktes av en bloddopad Johann Mühlegg under vinter-OS i Salt Lake City 2002. Ett av flera fall som Christer Malm, professor i idrottsmedicin vid Umeå universitet, tror skulle kunna ha avslöjats tidigare med den nya tekniken.

– Vi har bloddopat nästan 50 personer i Umeå och Stockholm och det är ett hundratal personer som varit inblandade, så det är en omfattande forskning, säger Christer Malm.

För att veta om en person är bloddopad behöver man titta på förändring i proteinmönster i de röda blodkropparna. Det går att jämföra med två fingeravtryck där det dopade provet ser annorlunda ut mot det rena provet.

”Vi kommer att få det godkänt”

Utmaningen för Christer Malm och hans forskarteam har de senaste åren har varit att hitta det som utmärker denna förändring, de så kallade biomarkörerna och se till att de fungerar stabilt.

Ambitionen är att testerna ska kunna användas redan under nästa år. Hur snabbt ett besked från WADA kommer är svårt att svara på.

– Vi kommer att få det godkänt. Vår målsättning är att tillhandahålla det här kittet till WADA inom en relativt kort tid, säger Anders Mannelqvist som är vd på företaget Pro Test Diagnostics som står bakom den färdiga produkten.

Vad som skulle hända vid ett positivt besked har Christer Malm ett snabbt svar på.

– Det kan bli lite champange, säger Malm med ett stort leende.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.