Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I videon förklarar SVT:s reporter vad som hänt i fallet. Foto: Polisen/Blåljusbilder

Perrongmördarens övervakning avslutades i förtid – misstänks för nytt överfall

Uppdaterad
Publicerad

Mannen dömdes till 14 års fängelse för att ha skjutit ihjäl en okänd kvinna på centralstationen i Umeå. Han frigavs villkorligt 2022 – ett år senare avslutade Kriminalvården övervakningen då man ansåg att risken för återfall var låg.

Några månader senare misstänks han för mordförsök på en kvinna.

2013 sköt den då 21-åriga mannen ihjäl en ung kvinna på Centralstationen i Umeå.

Mannen återvände till brottsplatsen och fångades på ambulansens övervakningskamera – vilket gjorde att han åkte fast.

Mannen hade ingen relation till kvinnan och han kunde aldrig ge något tydligt motiv till varför han mördade henne.

Bedömningen: Kriminella värderingar

Han dömdes till 14 års fängelse. 2022 blev han villkorligt frigiven efter nio år i fängelset och Kriminalvården beslutade om övervakning.

”Det har framkommit kriminogena behov avseende prokriminella attityder och värderingar samt missbruk avseende alkohol.

Övervakningen upphör

Om inte annat beslutas upphör övervakningen vid prövotidens slut, i detta fall hade det varit 2027.

SVT kan nu avslöja att Kriminalvården bara efter ett år beslutar att övervakningen ska upphöra i förtid. Han bedöms då ha låg risk för återfall i kriminalitet.

”Han har arbetat för att återanpassa sig i samhället och har boende och anställning”, står det i beslutet.

Misstänks för överfall av kvinna

Efter beslutet flyttade mannen ned till Stockholm. Bara några månader senare stoppades han av en förbipasserande när han försökte strypa en okänd kvinna i 40-årsåldern.

Han sprang därifrån – men återvände sen tillbaka till brottsplatsen där han greps av polis. Precis som i det tidigare fallet.

Kriminalvården: Flera saker avgör

Kriminalvården vill inte kommentera detta ärende men svarar i ett mejl att när beslut om att övervakning ska avslutas görs detta utifrån flera aspekter.

Bland annat tittar man på hur personen skött kontakten med frivården, om personen återfallit i brottslighet samt om man genomgått planerade behandlingsinsatser.

– Om övervakningsbehovet bedömdes som lågt från början och situationen inte har försämrats kan det tala till klientens fördel för ett eventuellt upphörande, skriver Christoffer Quiding, kriminalvårdsinspektör.

Mannen har nekat till brott.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Här fångas mannen på ambulansens övervakningskamera på väg från Centralstationen i Umeå där han skjutit en ung kvinna. Foto: Polisen

Om övervakning vid villkorlig frigivning

I samband med att en person ska friges villkorligt kan det beslutas att personen ska ha övervakning under hela eller delar av den villkorliga friheten. De som har dömts till ett långt fängelsestraff har nästan alltid övervakning medan de som dömts till korta fängelsestraff får övervakning om man tror att personen ska begå brott igen. De flesta har övervakning under ett års tid.

En övervakning innebär både stöd och kontroll. Det kan omfatta samtal med en anställd vid frivården (som är en del av myndigheten Kriminalvården) och genomförande av olika behandlingsprogram för att få hjälp med att behandla ett missbruk eller psykisk problematik.

Övervakning kan också innebära att den dömda ska ha kontakt med en så kallad lekmannaövervakare, alltså en ideellt engagerad person från civilsamhället. Om den som villkorlig frigetts behöver det för att kunna anpassa sig till samhället kan det även till exempel beslutas att hen under viss tid inte får befinna sig inom ett område eller att hen ska genomgå någon form av vård vid en inrättning. Eftersom övervakningen är en del av ett straff är den dömda skyldig att hålla kontakten med frivården och/eller övervakaren på tid, plats och sätt som frivården eller övervakaren bestämmer.

Fakta: Kriminalvården

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.