Personalen på Barn och Ungdomspsykiatrin på sjukhuset i Umeå är starkt kritisk till förslaget som innebär att det blir sjuksköterskor, behandlingsassistenter och skötare som ska bedöma vilka barn och ungdomar som ska in på barnpsykiatrin när de kommer till akuten på NUS på kvällar och nätter – alltså avgöra vilka barn som kan vara självmordbenägna.

– Absolut inte. Det finns inte på kartan, jag kommer inte att gå ner på aktuten och göra den bedömningen, säger Lars-Olof Andersson som arbetat som skötare inom barn- och ungdomspsykiatrin i många år.

Varför inte?

– För det första har jag inte utbildning för det. Jag har utbildning till att jobba på vårdavdelningen. För att vara där nere på akuten krävs det att jag ska kunna göra en bedömning om de som kommer dit ska läggas in eller inte, och det är ett mycket stort ansvar som jag inte är beredd att ta, säger skötaren Lars-Olof Andersson.

Klarar inte bemanningen

Anneli Lindström som är verksamhetschef på Barn och ungdomspsykiatrin, säger att man i dag inte klarar av att bemanna med läkare och att hon med den utbildning och kompetenshöjning som man planerar för personalen,  inte ser några ökade risker för patientsäkerheten. Under kvällar, nätter och helger finns också en överläkare i barnpsykiatri, som alltid är nåbar på telefon. Men personalen som ska göra bedömningarna känner inte samma trygghet.

– Jag skulle inte vilja leva med vissheten att jag tagit fel beslut och skickat hem någon som sedan tagit sitt liv, säger Anders Hellgren, sjuksköterska på BUP.

– För mig innebär det att jag kommer att lägga in alla som jag träffar. Till hundra procent kan jag säga att jag kommer att lägga in alla. Den här bedömning ska läkare som har utbildning och kompetens till det göra, säger Anders Hellgren.