Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Är det rimligt att fasa ut det fossila på tio år? Hör energistrategen berätta Foto: Mikael Assmundsson, SVT

Svårt att nå klimatmålet för vägtransporter i Västerbotten

Uppdaterad
Publicerad

Om bara tio år ska Sverige ha ställt om till en fossilfri fordonsflotta. Regeringens mål är högt ställda, men tiden knapp. I norra Sverige är en utmaning att bygga ut klimatsmart infrastruktur där avstånden är stora, befolkningen gles och ekonomin skör.

– Det kommer bli svårt. Alla måste kavla upp ärmarna för att vi ska klara av det här, säger energistrateg Anna Säfvestad Albinsson som jobbar med förnybara drivmedel på Biofuel Region i Västerbotten – en av länsstyrelsens partners i projektet Fossilfria transporter i norr.

Även om moderna bilar slukar mindre soppa än tidigare, så kör vi allt mer bil. I Västerbotten drivs i dagsläget nästan alla personbilar av fossila bränslen – hela 95 procent, enligt siffror från Statistiska centralbyrån.

För att kunna minska utsläppen i den takt som krävs så behövs flera tankstationer byggas för klimatsmarta drivmedel. Då handlar det inte bara om laddstolpar för elbilar utan även tankstationer för biogas, förnybar diesel och vätgas. Där släpar Västerbotten efter i jämförelse med andra län.

– Har vi inte det på plats så kan folk inte köpa bilar och då får vi inte en omställning av fordonsflottan över huvud taget, säger Anna Säfvestad Albinsson.

Hoppas staten ska betala

Enligt Johan Edqvist, projektledare för Fossilfria transporter i norr, finns det en rätt så bra utbyggnad av ladd-infrastruktur i Västerbotten. Men det gäller främst Umeå, Skellefteå och Lycksele.

I inlandet ser det annorlunda ut. Och frågan är vem som ska betala för utbyggnaden där. Sorsele, där man kör mest bil i länet, hoppas på staten.

– Jag tror inte att marknaden tar den kostnaden för det är inte lönsamt att bygga i Sorsele, säger kommunalråd Kjell Öjeryd (V).

Samtidigt är det i de större städerna som utsläppen är värst. Umeå, Skellefteå och Lycksele står för 70 procent av koldioxidutsläppen från transportsektorn, enligt Anna Säfvestad Albinsson. Där får en omställning störst effekt.

Vill inte att det blir en klassfråga

Hon poängterar att omställningen inte får bli en klassfråga. Befintliga bensin- och dieseldrivna fordon måste också hanteras om tio år. Ett alternativ kan vara att konvertera dem till gasdrift. Vissa dieselbilar är redan idag godkända av tillverkare att köra på helt förnybar diesel, så kallad HVO100, men tankställena är än få.

– Det gäller att hitta vägar framåt även för de som inte har råd att köpa en ny elbil. Det får inte bli en rikemansfråga. Det är den lösningen vi måste jobba med, säger Anna Säfvestad Albinsson.

Den här frågan är en del av projektet Sverige möts. För att få veta mer kan du antingen svara på frågan eller gå in på Sverige möts hemsida.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Sverige möts: Bensinen

Mer i ämnet