Frida Keuper har lett en grupp forskare som visar hur mycket växtrötter i permafrostområden påverkar den globala koldioxidcykeln. Foto: Jonathan Ramsay / Frida Keuper

Ny forskning om växtrötter ökar vår förståelse om global uppvärmning

Uppdaterad
Publicerad

Ny forskning från bland annat Umeå universitet har visat att den beräknade mängden utsläpp från tinande permafrost måste skrivas upp mycket mer än tidigare befarat. Detta på grund av så kallad ”primingeffekt” i växternas rötter.

En stor osäkerhetsfaktor när det gäller framtidens klimatprognoser är hur stor mängd kol som släpps ut av tinande permafrost, mark som i vanliga fall är ständigt frusen.

Forskare har tidigare förutspått att snabbt stigande temperaturer kommer att orsaka utsläpp av 50 till 100 miljarder ton kol från permafrost till år 2100.

Nu har ett internationellt team med forskare från Umeå universitet, Stockholm och Frankrike visat att växtrötters primingeffekt kan orsaka utsläpp av ytterligare 40 miljarder ton kol.

Detta betyder att mänskligheten har mycket mindre kvar av sin utsläppsbudget än man tidigare trott om man ska kunna hålla den globala uppvärmningen till max 1,5 grader celsius.

– Det är mycket, men det visar också osäkerheten kring vad vi vet. Det faktum att en så liten process kan bidra med så mycket får mig att undra vad mer som vi inte vet, hur många fler sådana överraskningar vi kan få, säger Frida Keuper, som är en av dem som leder forskningsgruppen.

Växtrötter ”matar” bakterier med socker

Priming kallas den mekanism där växtrötter hjälper till och stimulerar mikrobiell nedbrytning i jorden genom att ”mata” mikroorganismerna i jorden med socker.

– Vi har känt till ”priming” sedan 1950-talet, men vi visste inte om denna småskaliga ekologiska interaktion hade en betydande inverkan på den globala koldioxidcykeln, säger Frida Keuper.

Genom att kombinera kartor över växtaktivitet med data om kolinnehåll i marken och en omfattande litteraturstudie om växtrötters egenskaper kunde forskargruppen visa på att primingeffekten ökar den mikrobiella andningen med tolv procent.

Den ökningen motsvarar nästan en fjärdedel av mänsklighetens återstående utsläppsbudget.

– Det är så klart inte goda nyheter, säger Frida Keuper.

Se mer i klippet ovan.

Permafrost

  • Permafrost definieras som ett tillstånd av ständig tjäle, där marken är frusen minst två år i följd
  • Det är framför allt i de arktiska och nordliga alpina områdena som permafrost förekommer idag
  • Det är bara det allra ytligaste markskiktet, det aktiva lagret, som tinar på sommaren
  • Permafrostens djup kan uppgå till flera hundra meter i Sibiriens och norra Nordamerikas kalla och snöfattiga tundror

Källa: Nationalencyklopedin

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.