Karin Svensson, enhetschef på BUP i Västernorrland ger tips till föräldrar vars barn känner sig födda i fel kön. Foto: Eva Harström, SVT

Allt fler unga söker hjälp för att de är födda i fel kön

Publicerad

De senaste fem åren har det skett en dramatisk ökning av antalet barn och unga som söker hjälp för att de tycker sig vara födda i fel kön. I Västernorrland är det nio gånger fler i år jämfört med 2013.

– Vi vet inte om det är en reell ökning. Det som förmodligen har hänt är att det idag finns en öppenhet och andra möjligheter och andra vägar att söka hjälp för att hitta sin rätta identitet, säger Karin Svensson, enhetschef på barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).

Antalet ungdomar under 25 år med diagnosen könsdysfori har ökat de senaste fem åren i Västernorrland. Hittills i år är det 53 personer. Foto: nyhetsgrafiken SVT

Medicinsk diagnos

De flesta som söker hjälp är tonåringar, men det finns också yngre barn som söker via sina föräldrar.

– Den yngsta som kommit till oss har varit åtta år, säger Karin Svensson.

Den som är vilsen i sin könsidentitet kan få diagnosen könsdysfori. Könsdysfori är en medicinsk diagnos, som kan ställas när en person mår dåligt över att könsidentiteten inte stämmer med det kön som personen tilldelats vid födseln. Vad könsdysfori beror på är ännu inte klarlagt.

Väldigt jobbigt i puberteten

Just puberteten kan vara den svåraste perioden.

– Killar som kommer i målbrottet och det här med adamsäpplet. Flickor som inte vill vara flickor när de börjar få bröst. Det tycker de är väldigt jobbigt, säger Karin Svensson.

De ungdomar som kommer till BUP har ofta funderat länge kring sin könsidentitet och är på det klara med vad de vill.

– I första hand vill de gå in i hormonbehandling. Och det gör man på specialistmottagningar. Då vill de komma iväg fort. När de väl har bestämt sig vill de att det ska hända, säger Karin Svensson.

Lång väntan på behandling

Men köerna är långa, både till BUP och till specialistmottagningen.

– Det är ungefär sex månaders väntetid i Umeå idag, säger Karin Svensson och konstaterar att det är ungefär lika lång kö till BUP i Västernorrland.

– Vi prioriterar i första hand de med svårare psykiatrisk sjukdom. Har man bara en könskorrigeringsfråga kanske man får vänta längre, säger Karin Svensson.

Vill oftast byta kön

De ungdomar som får diagnosen könsdysfori vill oftast ha en remiss till en specialinstans för att gå vidare med olika insatser för att kunna byta kön.

– Jag har aldrig varit med om att vi inte har skrivit remiss till Umeå, om man inte tänker sig att vi måste behandla exempelvis en depression först, säger Karin Svensson.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

könsidentitet

Mer i ämnet