Åtta av de totalt elva personer som sitter häktade efter polisrazzian i Sundsvall i slutet av januari är tonåringar. Och enligt de gällande reglerna får minderåriga sitta i häkte i högst tre månader, som utgångspunkt.
– Det är ju en frist som vi naturligtvis måste beakta, så är det, säger kammaråklagare Henrik Wallin.
Men om åklagarmyndigheten anser att det finns synnerliga skäl att de unga misstänkta hålls inlåsta längre än tre månader så finns alternativet med ”betryggande övervakning”.
Något som kan komma att innebära en annan form av omhändertagande efter att tremånadersgränsen löpt ut.
Då skulle till exempel HVB-hem eller – mer sannolikt i det här fallet – slutna SiS-hem kunna bli ett alternativ. Men det finns problem med den formen av omhändertagande, enligt Henrik Wallin.
Fritagningsrisk
På Sis-hem bedrivs bland annat en form av statlig sluten ungdomsvård.
– Fritagningsfrekvensen från SiS-hem, alltså låsta hem, som Socialtjänsten använder sig av är betydligt högre än fritagningar från exempelvis kriminalvård, säger Henrik Wallin och fortsätter:
– Men det främsta skälet till varför ett låst hem kanske inte är aktuellt är att de inte kan tillgodose inskränkningen i kommunikation med omvärlden, och kan inte beakta våra behov inom ramen för förundersökningen.
Hör åklagaren Henrik Wallin berätta vilka alternativ som finns efter att tonåringarna suttit häktade tre månader.