Juristen om huvudduk i arbetslivet: ”Krävs starka motiv för att neka anställda att bära slöja”

Publicerad

Efter det uppmärksammade fallet med kvinnan i Kramfors som tvingades välja mellan sin huvudduk och jobbet, har många frågetecken uppstått kring vad som gäller kring just huvudduk  i arbetslivet.

– Det är bedömningar som måste göras i det enskilda fallet så det är väldigt svårt att säga att ”ja” en arbetsgivare får ställa klädkrav, säger Kavot Zillén, docent inom offentlig rätt, juridiska fakulteten Stockholms universitet.

Chefen som avslutade kvinnans anställning trodde att kvinnan ville bära niqab, heltäckande slöja. Något som kommunledningen hävdar att de som arbetsgivare kan neka, men det är inget juristen Kavot Zillén är övertygad om.

Det här är skillnaden mellan tre olika slöjor. Från vänster heltäckande burka och niqab och sist hijab. Foto: SVT

–Det är arbetsgivarens skyldighet att tillhandahålla en arbetsplats fri från diskriminering. Det betyder i praktiken att arbetsplatsen så långt som möjligt ska anpassas så att alla arbetstagare oavsett religion eller trosuppfattning ska kunna arbeta där, men det här ställs också mot arbetsgivarens intresse att upprätthålla en fungerande verksamhet, säger hon.

Hör Kavot Zillén ge exempel i videon.

Inga enkla svar

Men vilken rätt har arbetsgivaren att förbjuda vissa klädplagg utan att göra sig skyldig till diskriminering? Frågan har inget enkelt svar.

– Det är bedömningar som måste göras i det enskilda fallet, förklarar Kavot Zillén.

Kvinnan i Kramfors anmälde händelsen till Diskrimineringsombudsmannen som ännu inte fattat något beslut i ärendet. Kvinnan kunde återgå till sin timanställning när, det som beskrivs som ett ”missförstånd”, retts ut med kommunens välfärdsförvaltning.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.