Biogas, alltså fordonsbränsle från sorterat matavfall, är ett hett diskussionsämne i många kommuner.

Klimat- och miljövinsterna vägs mot stora investeringskostnader. Som till exempel i Sundsvall där en politisk majoritet nu är emot satsningen på en biogasfabrik trots en ambitiös och kostsam förprojektering.

Fler transporter

Härnösand, som invigde sin 50-miljonersanläggning för cirka ett år sedan och som nu kan ta emot mellan fem och sextusen ton matavfall per år, tar nu också hand om både Sundsvalls och Örnsköldsviks sorterade matsopor.

Det samtidigt som Härnösand kör sitt ickeorganiska hushållsavfall till Sundsvall för förbränning.

Ekonomiskt och logistiskt fördelaktigt för alla parter, men fördelarna miljö- och klimatmässigt kan diskuteras. För det blir således fler biltransporter och mer utsläpp.

”Anständigt”

Härnösands kommunalråd Fred Nilsson (S) tycker ändå det är fördelaktigt ut ett helhetsperspektiv.

– Visst, det är fem mil mellan Härnösand och Sundsvall. Men jag tycker nog ända att avståndet är anständigt, säger han.

Peder Björk (S), kommunstyrelseordförande i Sundsvall, betonar att kommunens egna fordon även fortsättningsvis ska gå på biogas i så stor utstgräcfkning som möjligt – även om det nu inte blir någon ny fabrik för framställning i Sundsvall.

– Alla kommuner behöver kanske inte nödvändigtvis ha en egen biogasprodukiton. I framtiden kan det bli mera av det att olika kommuner specialiserar sig på olika saker i återvinningskedjan.

Kostnader och risker

En satsning på biogasframställning innebär kostnader. Både i stora investeringar och i drift.

I Sundsvall ser man två stora risker med en satsning: osäkerheten om hur mycket sorterat matavfall det blir i framtiden, och hur efterfrågan kommer att se ut hos den breda allmänheten.

– I slutänden handlar det ändå om politisk vilja och beslut, menar dock Fred Nilsson och pekar på att sortering av matavfallet är obligatoriskt i Härnösands kommun.