Hon är i 50-årsåldern nu. Redan i 13-årsåldern fastnade hon i missbruk och har gått på tunga droger. Hon berättar att hon kände ett utanförskap i sin egen familj och att hon kände gemenskap med missbrukarna.
– När man är 13 år är man ett barn och då är det ju svårt att kunna fatta förnuftiga beslut. Jag var glad att det var någon som såg mig och hörde mig, säger hon.
Stucken från topp till tå
Det blev tyngre och tyngre droger. Hon injicerade heroin och tog dolcontin. Ett smärtstillande läkemedel som brukar ges till cancerpatienter. Livslusten rann sakta men säkert ur henne.
– Jag var sönderstucken ifrån fötterna och upp till halsen av allt injicerande så jag var väldigt illa däran.
Mycket manipulation
Hon beskriver hur hon blev expert på att manipulera sin omgivning.
– När man missbrukar har man inga gränser. Inte när man kommit så långt så man börjar injicera. Och det är många år jag har väldigt mycket ångest för när det gäller mina barn.
Vägen tillbaka
Hon har varit drogfri och nykter i nio år. Utan återfall. Hon har gått igenom skuldsanering och hittills klarat sig utan hjälp från socialtjänsten.
Varje vecka går hon till LARO-mottagningen på Sundsvalls sjukhus och hämtar sitt läkemedel, metadon.
– LARO har betytt och betyder otroligt mycket för mig. Hade jag inte fått hjälp där hade jag varit död idag.
Måste välja sida
Hjälpen kom när hon träffade en läkare som såg allvaret i situationen och skrev en akutremiss till det som då hette metadonprogrammet.
Hon har numera också en kontaktperson som betyder mycket i hennes liv. Men hon har brutit med alla missbruksvänner.
– Jag umgås inte med någon som är aktiv. För antingen har du bägge benen i drogfrihet eller så har du bägge benen utanför. Du måste välja sida och jag har valt.
Livets krydda
Nu är hon sjukpensionär och har blivit farmor. ”Livets efterrätt”, som hon säger. Hon lider av dödsångest men får hjälp med det genom KBT-terapi. För det liv hon en gång inte ville leva har nu blivit dyrbart.
– Mina barn står kvar vid mig idag efter alla år och det är det viktigaste. Det svåraste att få mina barn att lita på mig igen. Men idag skäms jag inte att säga att jag är lycklig.
Detta är LARO
LARO står för läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende.
Opioider är en grupp substanser med morfinliknande verkningsmekanism. Dit hör till exempel heroin och morfin.
I region Västernorrland kan den som bedöms ha ett opioidberoende sedan minst ett år tillbaka, har fyllt 20 år och är mantalsskriven i länet, söka till LARO för bedömning. Under bedömningsfasen görs en individuell utredning där man tittar på missbruk och den totala livssituationen. I samband med det kan det behövas kontakter med till exempel socialtjänsten.
Om det bedöms som om förutsättningar för LARO finns, upprättas en vårdplan. På mottagningen arbetar specialistläkare, psykiatrisjuksköterskor, kuratorer och behandlingsassistenter.
2016 ändrades Socialstyrelsens föreskrifter så att även personer som blivit beroende av opioder vid användning av smärtstillande läkemedel kan ordineras behandlingen. Tidigare var det endast personer med beroende orsakat av opiater som kunde få LARO.
De läkemedel som ges vid behandling är bland annat metadon eller buprenorfin.
Behandlingsutfallet förbättras om läkemedelsbehandling och psykosociala insatser kombineras. (källa: Socialstyrelsen och Region Västernorrland)