Lobotomi var en metod som framför allt experimenterades fram av den portugisiske läkaren Egas Moniz. Nervbanor ner till de djupare delarna av hjärnan kapades helt enkelt av. På så sätt förväntades ångesten minska hos svårt sjuka psykpatienter.

Moniz fick Nobelpriset för sin metod och den användes flitigt under 40- och 50-talet. Det fanns dock en hel del minusposten. Dels dog en del av patienterna. Konstnärinnan Sigrid Hjertén är ett av offren. Dels åstadkoms så allvarliga skador på hjärnan att känslolivet stördes. Apati kunde bli följden.

Invändningarna kom. Och kulturyttringar. Filmen Gökboet är en svidande vidräkning med lobotomering. Numera är metoden i stort sett bannlyst.

I Sverige hann dock närmare femtusen patienter lobotomeras innan det blev stopp. Lisbeth Östman i Härnösand är ett av offren. Hon är med i den dokumentärfilm om lobotomering, Det vita snittet, som visas i SVT på söndag. Den är gjord av två sundsvallsbor, Måns Berthas och Carina Möllerberg.