Foto: TT

Idag är det långfredag – i ortodoxa kyrkan

Uppdaterad
Publicerad

När de flesta i Sverige tycker att påsken är förbi har den bara börjat för miljoner troende.

Påskdagen firas första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen. Men eftersom den kristna ortodoxa kyrkan använder sig av en äldre kalender infaller firandet för dem först nu.

Växande kyrka

Med sina 220 miljoner medlemmar världen över är den ortodoxa kyrkan en av världens största kristna kyrkor. I Sverige har den ortodoxa kyrkan cirka 120 000 bekännare. I Västernorrland finns till exempel den koptisk ortodoxa kyrkan i Sundsvall.

De ortodoxa kyrkorna växer i Sverige, främst genom invandring men också genom konvertiter.

Lång tradition

Ortodox kyrkotradition utmärker sig genom en återhållsam livsstil, lovsång och bön. Kyrkans gudstjänster är långa med mycket sång och gudstjänstordningen har inte förändrats på 1700 år.

De ortodoxa kyrkorna har sitt ursprung i östra Medelhavsområdet de första århundradena efter Kristus och delas in i två mindre kyrkofamiljer, den bysantinska och den orientaliska.

För kalenderbitare

Tre olika kalendrar används av de olika ortodoxa kyrkorna för att beräkna kyrkoåret: den julianska kalendern (gamla stilen), den meletianska kalendern (blandkalendern) och den gregorianska kalendern (nya stilen/den civila kalendern).

Den julianska kalendern går tillbaka till antiken men har en felmarginal mot det astronomiska året vilket gör att året gradvis förskjuts. För att rätta kalenderåret mot det astronomiska året införde påve Gregorius XIII 1582 en ny kalender som beräknade skottåren annorlunda – den gregorianska kalendern. De protestantiska länderna väntade till 1700-talet med att anta denna nya kalender. Det är denna kalender som numera är den vanliga civila kalendern. För närvarande ligger den julianska kalendern 13 dagar efter den gregorianska.

Alla de ortodoxa kyrkorna använde den julianska kalendern ända fram till början av 1900-talet när den ekumeniske patriarken Meletios IV Metaxakis (1921-1923) införde en ny kyrkokalender – den meletianska kalendern. Denna kalender beräknar det fasta kyrkoåret enligt den gregorianska kalendern och det rörliga kyrkoåret enligt den julianska kalendern för att ha samma påskdatum som de kyrkor som fortsätter använda den julianska kalendern. Sedan dess använder olika ortodoxa kyrkor olika kalendrar. Endast ortodoxa kyrkan i Finland har fullt ut antagit den gregorianska kalendern.

Källa: Ortodoxa kyrkan i Sverige

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.