De intagna är på olika aktiviteter och det är tomt i bostadsavdelningen när SVT får komma innanför murarna. Någon har lämnat en oavslutad patiens på soffbordet och knivarna i köket sitter fast i metallvajrar. Det är onaturligt tyst för att vara en anstalt med plats för 120 grova brottslingar.

– Med hänsyn till deras integritet vill vi inte att ni filmar klienterna, säger Radomir Sarkan, anstaltschef.

Vi kan se några intagna genom det gallerförsedda fönstret, de som är ute på promenad. Promenad kallas det när de släpps ut på en asfalterad, inhägnad plan. Några spelar basket, några röker och andra vandrar runt. De har rätt att vara ute en timme varje dag.

– De som har suttit här länge missar aldrig sin promenad, oavsett väder, säger Radomir Sarkan.

Populära gudstjänster

Bakom en av de låsta dörrarna i avdelningens korridor finns nämnden för andlig vård. Anstaltspastor Dan Westin har tänt ljusen i andaktsrummet.

– Det här är det enda stället där vi får ha tända ljus, konstaterar han.

Gudstjänsterna brukar vara populära och olika trossamfund finns representerade. De intagna kan också få enskilda samtal och de tiderna brukar bli fullbokade.

Vanligt med ångest

– Många har ångest över att man sitter inne, att man inte får komma ut, säger Dan Westin.

Hans uppgift blir att vara medmänniska till de intagna.

– Man vill inte säga allting till varken personal eller sina medklienter. När de kommer hit får de prata om allt, säger han.