Jätteloka påverkar den biologiska mångfalden negativt då den snabbt breder ut sig och kväver övrig vegetation. Växten har ganska stor spridning i Sverige.
– Det är en växt som planterats in som en trädgårdsväxt och sedan har den spridit sig, förklarar Tove Lönneborg på Länsstyrelsen i Västernorrland.
Javascript är avstängt
De senaste tre åren har drygt 50 observationer av jätteloka rapporterats i Västernorrland. Merparten i Örnsköldsvik, följt av Sundsvall. I hela landet rapporterades 1950 fynd i fjol.
Kan ge hudskador
Den kan också skada människor. Växtsaften i kombination med solljus skapar skador i form av blåsor och sår på huden.
– Man kan förväxla den med björnloka, den inhemska varianten. Men den är inte lika stor och grov men den har också den här växtsaften som kan vara giftig.
Vad är jätteloka?
- Jättelokan finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter.
- På latin heter den Heracleum mantegazzianum
- Växten härstammar ursprungligen från Kaukasus och Centralasien.
- Arten blommar från juli till augusti eller september. En växt producerar vanligtvis mellan 1 500 till 100 000 frön per säsong och har en stor rot som kan överleva flera år.
- Fröna kan överleva i marken och potentiellt gro efter upp till 7 år.
- Jätteloka innehåller en giftig växtsaft som i kombination med solljus kan orsaka kraftiga skador på huden.
