Lagmannen menar att tingsrätten följt de regler som gäller – hör honom utveckla. Foto: Fredrik Israelsson, SVT

Lagmannen: Därför blev Swishlistan offentlig

Uppdaterad 2 januari 2024

Publicerad 8 september 2023

Swishlistan spreds som en löpeld i Sundsvall. Väldigt många har sett listan, men att den blev offentlig följer de rättsliga principer som råder. Det menar lagmannen i Sundsvalls tingsrätt.

Beslutet att inte hemlighålla de namn som finns på den swishlista som utgör en del av bevismaterialet i den pågående rättegången kring gängbrottsligheten och kriget om narkotikamarknaden i Sundsvall var inte svårt, det menar chefen för Sundsvalls tingsrätt, tf lagmannen Niklas Lind.

– Det fanns ingen tillämplig sekretessbestämmelse som skulle kunna göra att de här namnen skulle hållas hemliga, säger han.

Swishlistan i Sundsvall

Skapat oro

Att listan har blivit offentlig och sedan spridits i stor omfattning har skapat oro i Sundsvall.

– Jag kan förstå den oro som många känner men det är sån lagen är , helt enkelt, säger Niklas Lind som samtidigt förklarar att regelverket bygger på en avvägning mellan intresset för offentlighet och skyddet för den enskildes integritet eller skyddet för en förundersökning, en brottsutredning.

Följt reglerna

Han menar att tingsrätten följt de regler som gäller i det här fallet och ser inte att det finns anledning att vara självkritisk eller att man borde gjort på något annat sätt.

– Jag skulle säga att vi har gjort den sekretessprövning som bör göras, så svaret är nej.

Så är gången i ett brottmål

När polisen misstänker att ett brott är begånget så inleder man en förundersökning. Den leds oftast av en åklagare men i vissa fall av en polis. Utredningsåtgärder genomförs. Det kan vara förhör, insamling av bevismaterial, man analyserar föremål och tar in misstänkta ämnen, t ex narkotika.

När förundersökningen är slutförd upprättas ett förundersökningsprotokoll. Den som är misstänkt blir delgiven och får chans att yttra sig över förundersökningen och kan begära kompletteringar i form av förhör eller liknande åtgärder.

Sedan väcks åtal av en åklagare. Tingsrätten kommer in i bilden när åtal väcks eller på ett tidigare stadium om det begärs en offentlig försvarare, det kan ske redan vid brottsmisstanke, eller senare exempelvis när åtal väcks, eller i samband med häktning.

Efter att åtal har väckts utfärdar tingsrätten en stämning. Sedan planeras en huvudförhandling, är personen häktad finns en tidsfrist på två veckor som bara får överskridas om det finns starka skäl, samma regel gäller om det handlar om unga personer och det rör sig om ett allvarligare brott.

Vid huvudförhandlingen ska den tilltalade vara på plats tillsammans med sin försvarare, de olika parterna får föra sin talan och vittnen hörs. Tingsrätten meddelar sedan sin dom i samband med förhandlingen eller senast två veckor efter förhandlingen. Vid omfattande förhandlingar kan domen meddelas senare. Tingsrättens dom kan sedan överklagas till hovrätten inom tre veckor.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.