– De senaste fyra, fem åren har vi en ökning av saltanvändandet och det beror främst på hur vädret vintertid har sett ut. Det har varit skillnader i temperatur mellan minus och plus och både regn och snö om vartannat, säger Trafikverkets chef för underhåll Henrik Sundquist.

Toppnotering

Under 2015 gick det åt 16 027 ton vägsalt på de vägar Trafikverket ansvarar för i länet. Det är fyra gånger så mycket som under 2010, och en toppnotering sedan 2004.

– Vi ser en ökning av det fenomenet av underkylt regn som är väldigt besvärligt att hantera framkomlighetsmässigt, säger Henrik Sundquist.

”Slår alla rekord”

2010 var en vinter med riklig snö, vilket förklarar den mindre åtgången av salt. Men tittar man över en längre tid (se bild) är trenden tydlig.  De senaste åren sticker ut.

– De vintrar vi haft slår alla rekord. Det är häftiga regn och det är underkylda regn. Sedan kan ju väder förändras över tid, säger Dan Eriksson som är utredare och analytiker på Trafikverket.

Påverkar miljön

Saltet är omdiskuterat. Enligt Trafikverket kan grundvatten som finns inom 20 meters avstånd från vägen kan påverkas av saltet. Barrträd är mer känsliga än lövträd. Och salt och modd gör att lösningsmedel sprids i naturen, eftersom bilarna måste tvättas mer frekvent. Men Henrik Sundquist tonar ner riskerna för miljön.

– Vår bedömning är att vi inte ser den oron så stor. Vid känsliga vattenområden har vi speciella åtgärder att ta till. Vi har utökade mätningar, det kan handla om att man forslar bort snön och tätar diken, säger han

SVT: Vad har ni för alternativ till saltet?

– Vår bedömning är att som det ser ut nu så har vi inget annat alternativ. Många tycker att det räcker med att ploga och sanda, men vi ser inte att det är ett alternativ för att klara framkomlighetskraven som vi har.