Javascript är avstängt
Mittuniversitetet ledande i forskningen kring giftbankar: ”Bör återvinnas”
Bio-alkolhol, vätgas, kompost, byggfyllnad och biokol – och metaller för batteritillverkning.
Forskarna på Mittuniversitetet ser en rad möjligheter att göra något användbart av de giftiga fiberbankarna utanför Sundsvall.
Nu återstår bara att få upp fibermassorna från havsbotten – på ett miljömässigt och ekonomiskt rimligt sätt.
Sen 2019 har forskarna på Mittuniversitetet laborerat med prover från fiberbankar längs kusten.
– Det är ett besvärligt objekt vi gett oss på, de här bankerna, säger Erik Hedenström, professor i organisk kemi.
”Bör inte läggas på deponi”
– Jag tycker de här massorna ska tas upp och återvinnas, inte läggas upp på någon deponi, säger han och pekar på att försöken på Mittuniversitetet har resulterat i en rad konkreta användningsområden.
Bland annat har cellolusamaterialet i proverna kunnat användas för att mata mikrober på laboratoriet och skapa odlingar som använts för att ta fram bio-alkohol och vätgas.
Hoppas på Essvikstesterna
Han hoppas att de senaste testerna som nyligen gjorts i Essvik ska innebära ett genombrott när det gäller att hitta en metod för att miljösäkert och ekonomiskt ta upp lagren i havet. Testerna har gjorts av SGI, Statens geotekniska institut, tillsammans med Sundsvalls kommun och belgiska Hydrex.
De pågående forskningsprojektet på området, CirBio 3.0, kommer avslutas sista juni 2027 – men förhoppningen är att det blir en förlängning.
Förutom ett 15-tal företag är kommunerna Sundsvall, Timrå, Ånge, Östersund, Härnösand och Örnsköldsvik medfinansiärer – tillsammans med Länsstyrelsen och statliga SGI.
Relaterat
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.