Omar Aboubakar är 39 år. Han hotas av utvisning från Sverige. Om han förpassas ur landet, sker det uppenbarligen på falska premisser.
Liksom många andra i hans folkgrupp, Bajuni, har Omar drabbats av det internationellt verkande språkanalysföretaget Sprakab, som Migrationsverket anlitar.
Kom för tre år sedan
Omar kom till Sverige för tre år sedan och hamnade först i Kiruna. Han berättade för myndigheterna att han tillhörde bajunifolket som bor på en ögrupp utanför södra Somalias kust.
I norr börjar ögruppen vid Kismayu, staden på fastlandet, där kenyanska soldater nyligen landsteg. Det senast inslaget i det blodiga inbördeskriget som pågått i Somalia i 21 år nu.
Påstås vara kenyan
Efter ankomsten till Sverige gjordes en inspelning av Omars röst. Enligt språkanalysföretaget Sprakab pratade han swahili. Kenyan alltså. Och därmed utvisningsbar. Som somalier skulle han fått stanna.
I ytterligare en analys, nu per telefon, kom Sprakab fram till samma sak. Typisk swahili. Och swahili typisk för Kenya.
– Språket är bara en liten del av vår bedömning när det gäller var en person kommer ifrån, säger Helene Hedebris, stabsjurist på Migrationsverket. Det handlar om alla andra uppgifter som personen har lämnat.
Omar överklagade
Omar överklagade till Migrationsdomstolen men det hjälpte inte. Och till skillnad från Migrationsverket fäste domstolen mycket stort avseende vid Sprakabs intervjuer. Omar ansågs fara med osanning.
Närbesläktade språk
Frågan är visserligen inte helt enkel att avgöra – bajuni och swahili är besläktade språk, ungefär som tre av dom nordiska språken. Men för experter på området erbjuder det inga problem.
Vi tog med Omar till Stockholm för att träffa Bernd Heine, professor i afrikanska språk vid universitetet i Köln – på tillfälligt besök i Stockholm.
Omar och professorn pratade med varandra i ett par timmar. Professorn pratar flytande swahili samt två andra afrikanska språk.
– Jag använde swahili och även om en del ord skiljer sig åt, kunde vi förstå varandra.
-Jag är säker på att han pratar bajuni, konstaterade professorn efteråt. Jag är också säker på att han inte pratar swahili.
Därmed faller alltså Sprakabs intyg. Och bevishanteringen får en lite grand att tänka på dom två svenska journalisterna som hamnade i fängelse i Etiopien.
Sprakab tror inte på professorer
Sprakabs vd Pia Enevi ger inte mycket för professorns intyg.
– En professor är ingen analytiker, säger hon.
Men frågan är ändå vad Sprakabs analyser är värda? Kritik har inte saknats runt om i världen.
Amnesty Internationals grupp i Leeds i England har skrivit en lång inlaga till Förenta Nationernas råd för mänskliga rättigheter där Sprakabs kompetens och metoder ifrågasätts – främst när det gäller bajuni.
Enligt Amnesty-gruppen har Sprakab gjort många språkanalyser i England men aldrig lyckats komma fram till att någon av dom testade pratar bajuni.
Utgår från att de ljuger
På sätt och vis håller Sprakab faktiskt med om detta. I Storbritanniens migrationsöverdomstol har Sprakab sagt sig ha som utgångspunkt att 97 procent av dom som uppger att dom prata bajuni i själva verket inte gör det.
”Det är så dom tjänar pengar”
Brian Allen, en engelsk expert på bajuni, som sysslar med språkanalyser, riktar hård kritik mot Sprakabs analyser.
– Jag har pratat med dom och sagt att analyserna är undermåliga när det gäller bajuni.
Derek Nurse, professor i östafrikanska språk i Kanada, och en av västvärdens ledande experter på bajuni, är också kritisk.
– Sprakab kommer alltid till samma resultat, säger han. Det är så dom tjänar pengar.
Uppträder under kodnamn
Att kontrollera Sprakabs analyser är också svårt för en utomstående. I Storbritanniens domstolar uppträder dom under kodnamn som ”EA 19”, ”lingvist 03” eller ”intervjuare 240”. I Sverige är det något öppnare.
– Det går i varje fall att få ut en lista på personens utbildning och kvalifikationer, säger Helene Hedebris på Migrationsverket.
Professor Bernd Heine från Köln kliar sig i huvudet.
– Jag förstår inte hur dom kan få det till att Omar pratar swahili, säger han.