Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Överläkaren Sanam Gharaee tvivlar inte på att de apatiska barnen är sjuka. Foto: Fredrik Israelsson/SVT

Överläkaren övertygad om att apatiska flyktingbarn inte låtsas

Publicerad

Apatiska flyktingbarn som misstänks vara manipulerade av föräldrarna till att låtsas vara sjuka har åter blivit en het fråga. Barn- och ungdomspsykiatrin i Västernorrland behandlade 2015 en tiondel av samtliga fall med apatiska barn i Sverige.
– Jag och mitt team är övertygade om att uppgivenhetssyndrom finns, säger överläkaren Sanam Gharaee.

Sanam Gharaee är överläkare för asylpsykiatriska teamet på barnspsykiatrin på Sundsvalls sjukhus. Hon har åtta års erfarenhet av arbete med asylsökande barn med uppgivenhetssyndrom och har behandlat ett 30-tal sådana patienter. Just nu har man sju apatiska barn i terapi.

– De här barnen förlorar ibland flera år av sin barndom så det är klart att de inte mår bra, konstaterar Sanam Gharaee.

Många apatiska barn i Västernorrland

På barnpsykiatrin i Sundsvall anser man att antalet barn med diagnosen följer antalet asylsökande. 2015 kom drygt 22 000 asylsökande barn mellan 0 och 17 år till Sverige – 144 diagnostiserades med uppgivenhetssyndrom och 14 behandlades i Västernorrland. Det innebär att kliniken i Sundsvall 2015 behandlade en tiondel av de apatiska barnen i landet.

Påverkan inte kopplat till syndromet

Att dessa barn förmåtts att under långa perioder låtsas vara sjuka tror inte Sanam Gharaee – även om det förekommer att föräldrar manipulerar barn:

– Jag menar att det är inte specifikt för uppgivenhetssyndrom.

Barn med uppgivenhetssyndrom skulle samtidigt kunna utsättas för exempelvis hot från föräldrar, och av lojalitet göra sitt bästa för att dölja det. Men med de kontinuerliga kontakter Sundsvallskliniken har med bland annat skola, socialtjänst och inte minst de aktuella familjerna så tvivlar hon starkt på att det förekommer bland hennes patienter.

– När det gäller de barn jag har träffat här så har jag ingen misstanke om att föräldrarna har tvingat barnen.

Inte unikt för flyktingar

Kritiker har påtalat det märkliga i att uppgivenhetssyndrom bara förekommer bland asylsökande barn men Sanam Gharaee hävdar att det inte stämmer.

– Det finns även svenska barn, som inte är flyktingar, med uppgivenhetssyndrom.

Autistiska drag

Hon ser autistiska drag hos de apatiska barnen, något föräldrarna ofta bekräftar. Det är möjligt att barnen i grunden är autistiska men att den diagnosen av olika skäl aldrig ställts, säger Sanam Gharaee.

Hon tycker att man hittat en fungerande behandlingsmodell i Sundsvall, som inte förutsätter ett uppehållstillstånd för familjen eller att barnen separeras från föräldrarna.

– Vi har lyckats med att få barnen att äta och prata. Så vi vet att det finns sätt.

Så behandlas uppgivenhetssyndrom

Visa

Behandlingen tar ofta lång tid och de insatser som visat sig mest framgångsrika kännetecknas av ett bekräftande förhållningssätt till familjens traumatiska upplevelser.

Det kan vara t.ex stressreduktion, miljöterapi, psykopedagogiska insatser, vuxenpsykiatriska insatser och barnmedicinsk vård. Sjukgymnastik och taktil stimulering används också då verbal terapi inte är möjligt.

Andra metoder som används är samspelsträning i aktivitets- och sinnesträningsrum, bild- och ljusterapi.

Källa: Socialstyrelsen, ur Barn med uppgivenhetssyndrom – vägledning för personal inom socialtjänst  och hälso- och sjukvård

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer