Han sträcker sig så långt att han säger att det kan ha begåtts ett fel när den unga kvinnan ringde och vädjade om hjälp.

– Vi vill undersöka om det kan vara så. Det finns tillräckligt mycket som talar för att det kan vara så men jag vill inte föregå den utredning som pågår, säger Hysing.

Systemfel i larmorganisationen

Men den utredningen som polisen satt igång efter larmhaveriet i Härnösand kommer i första hand att granska hur enskilda individer vid deras larmcentral i Umeå hanterat larmet, inte i första hand om det finns underliggande systemfel i larmorganisationen.

Förändringarna för fem år sedan som innebar att polisens 21 ledningscentraler koncentrerades till sju platser i landet har fått just sådan kritik, att det finns systematiska feltänk i organisationen. Men att polisens lokalkännedom skulle ha försämrats håller inte Jonas Hysing med om. De nya larmoperatörerna har 15 veckors introduktion innan de sätts i tjänst, säger han.

Dessutom har förändringarna inneburit att polisen fått möjlighet att lägga resurser på kommunpoliser. Där finns närheten och kännedomen om lokala förhållanden, menar Hysing.

Avfärdar forskarkritik

Han håller inte heller med om den kritik som polisforskaren Stefan Holgersson riktar mot polisens larmorganisation, en kritik som går ut på att det blivit en dyrare organisation som presterar sämre.

– Ingen vill att det ska gå fel. Alla vill göra ett så bra jobb som möjligt för att skydda medborgarna, men med det sagt finns det alltid saker som vi kan göra bättre. Visst finns det en fara att centralisera saker och därmed komma längre bort från lokalsamhället men det finns också fördelar och dit räknar jag att vi inte behöver göra samma sak på flera ställen, vi blir effektivare.

Den nya larmorganisationen har fortfarande inte utvärderats men polisens internrevision tittar nu på om det blev bra eller dåligt. Jonas Hysing uppger också att det sker samtal varje dag med de larmoperatörer som avslutat ett arbetspass i syfte att förbättra verksamheten.