Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Regionrådet Glenn Nordlund (S) berättar om beredskapsarbetet och varför han inte kan avslöja detaljer. Foto: SVT

Regionrådet Glenn Nordlund (S): ”Vi har stora utmaningar”

Publicerad

Det finns ”relativt god tillgång” på skyddsutrustning och en tjänst som beredskapsläkare på halvtid inrättas nu i regionen. Allt för att vara bättre förberedd inför kommande kriser. Men mycket arbete återstår. Och av säkerhetsskäl vill man inte berätta för många detaljer.

– Vi lägger mer fokus och resurser på det här. Det pågår för fullt och med förnyad fart, säger Glenn Nordlund (S).

Det pågår ett arbete med att förstärka beredskapen inom hälso- och sjukvården i händelse av kris. Bakgrunden är erfarenheterna från pandemin och förändringar i omvärlden. 

– Vi har skaffat oss nya erfarenheter och omvärlden har förändrats. I och med det behöver vi naturligtvis lyfta beredskapsfrågorna.

På vilket sätt är beredskapen i hälso- och sjukvården idag bättre än den var i början av 2020?

– Jag vill konstatera att vi har stora utmaningar. Vi har inte lagt tillräckligt mycket fokus på beredskapsfrågor åren innan.

Information och säkerhet

Men av säkerhetsskäl vill han inte berätta vad man gjort och vad som kvarstår.

– Vi kommer inte exakt att beskriva utåt hur det ser ut. Men vi ska ha en nivå där vi har en robust organisation och där vi kan säkra tillgången.

Kritiskt på personalsidan

Men bemanningssituationen har inte blivit bättre sedan pandemins start, möjligen sämre.

– Där är det just nu ett allvarlig läge. Och det är en viktigt fråga inte minst utifrån ett krisperspektiv.

I en rapport från Försvarshögskolan ”Antagonistiska hot och dess påverkan på lokalsamhället” listas olika typer av hot.

En antagonist beskrivs som en aktör (statlig eller icke-statlig) som har för avsikt att angripa ett samhälles sk skyddsvärde med våld, sabotage eller stöld.

Antagonistiska hot är till sin natur destabiliserande och undergräver tilliten till rättsstaten och demokratin.

I rapporten från 2019 framgår att det inte finns någon allmänt vedertagen definition av begreppet antagonistiska hot.

Den numera avvecklade Krisberedskapsmyndigheten hade följande definition 2004:

”Antagonistiska hot uppstår på grund av mänskligt agerande. Hoten fördelar sig längs en bred skala av händelser. Denna sträcker sig från organiserad brottslighet till konflikter mellan stater. En allvarlig form är terroristhot från icke-statliga organisationer och statsunderstödd sabotageverksamhet.”

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB valde denna 2010:

”Antagonistiska hot kan ses som avsiktligt illvilliga och illegala hot. De kan utgå från terrorister, irreguljära förband och organiserad brottslighet. Antagonistiska hot omfattar därmed inte bara hot om terrorism, utan även hot om sabotage och stöld. Det avgörande är medvetenheten hos den som utför eller avser att utföra en handling. Det kan handla om att skada någon utan att själv göra någon vinning, men det kan också handla om att skada någon för politisk eller ekonomisk vinning.”

Källa: Försvarshögskolan

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Regionvalet 2022 Västernorrland

Mer i ämnet