Skarvkoloni i Björköfjärden, Njurunda

Skarvar påverkar fiskbestånd

Uppdaterad
Publicerad

Skarvar kan påverka storleken på fiskbestånd, det slås fast i en färsk avhandling från lantbruksuniversitetet SLU.

Frågan om hur skarvar påverkar fiskbestånd har länge varit en het fråga där man trots forskning inte lyckats komma fram till någon egentlig slutsats. Men nu kan forskaren Maria Ovegård institutionen för akvatiska resurser på SLU, visa att skarvens konsumtion av fisk faktiskt kan påverka både fiskpopulationer och fiske.

– Framför allt är det bland abborrartade fiskar, t.ex. abborre, gös och gärs, samt karpfiskar, t.ex. mört, som skarvarna kan orsaka minskade bestånd och förändra storleksstrukturer, säger Maria Ovegård.

Fisk kan skyddas

Genom att minska skarvarnas födosök vid områden där fisk ansamlas och växer upp, till exempel där laxsmolt släpps ut, skulle fiskpopulationerna kunna skyddas och problemen för fisket minskas, menar hon.

Även om skarvar kan äta stora fiskar så begränsas storleken av skarvens gap. Men utöver detta verkar inte skarven ha några preferenser, den äter de arter och storlekar som är vanligast i de vatten där de födosöker.

Äter mindre fiskar

Maria Ovegård har undersökt skarvföda på olika platser i Östersjön, på västkusten och i sjön Roxen och i dessa områden har hon sett att skarven främst äter fisk inom ett mindre storleksspann, mellan 10 och 25 cm.

– Om skarven fångar mycket fisk inom ett visst storleksspann kan det göra att populationsstrukturen förändras, säger Maria Ovegård. En effekt kan då bli större, men färre fiskindivider. Detta misstänkts ha skett med abborrarna i sjön Roxen.

Hennes avhandling visar att det för vissa fiskarter och områden förekommer konkurrens mellan fisket och skarvarna. Skarvarna kan äta fisk i kommersiell storlek, och därmed direkt konkurrera om fiskresurserna.

– Skarvforskningen i världen har hittills till största delen handlat om vad, när och hur mycket fåglarna äter, men få har studerat effekter på fiskpopulationer.

Negativ påverkan

I Maria Ovegårds litteraturstudie var resultaten entydiga – skarvarnas fiskfångst har generellt en negativ påverkan på fiskpopulationerna, så som minskade antal, biomassa och individstorlekar. Studien visar också att åtgärder som minskar skarvars konsumtion har positiva effekter.

I framtiden hoppas hon att myndigheterna tar tag i skarvkonflikten. Det handlar inte bara om att förvalta fisk och skarv som naturresurser, utan även om att hantera den mänskliga konflikten om fåglarna.

– Tyvärr har det gått så långt i Sverige att man tagit till olagliga och oetiska handlingar – skarvungar har klubbats ihjäl och hela kolonier utplånats.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.