Men mörkertalet är stort. Många som blir förföljda gör aldrig någon anmälan – eftersom de inte förstår att de är utsatts för stalkning.

Anneli hade levt med sin man i 16 år men när hon gjorde slut började han stalka henne. Han förföljde henne med bil, skickade hotfulla sms, varav flera hotfulla. På tre veckor skickade han över 500 sms.

Han dömdes senare av Sundsvalls tingsrätt till samhällstjänst och fick betala 20 000 kronor i skadestånd till Anneli.

– Det här är ett typisk fall av stalkning.

Det konstaterar en av landets främsta experter på just stalkning: kriminologen Susanne Strand vid Mittuniversitetet. Hon anser att talkning har vuxit till ett större samhällsproblem än vad många inser.

Men stalkning kan också ta sig helt andra uttryck. Det kan vara den ilskna grannen som förföljer någon som den anser utsatt honom eller henne för en kränkning. Eller personen som fått ett beslut från en myndighet, som den inte kan accpetera, och som då ger sig på en eller flera individer som representerar myndigheten. Stalkning kan också handla om en närhetssökande person som inte förstår att hans eller hennes känslor inte är besvarade. Eller det kan handla om någon som blivit av med jobbet och ger sig på företaget Nätstalkning  är en annan vanlig form

– Jag tror betydligt fler som utsatta för stalkning är vad många känner till. Enligt siffror från BRÅ (brottsförebyggande rådet) har en miljon svenskar någon gång under sin livstid utsatts för stalkning, så det är ett utbrett samhällsproblem, säger Susanne Strand.

Stalkning tar sig olika uttryck – allt från tusentals sms till att följa efter nån med bil. Men varningssignalerna är tydliga:

– Det är när man har sagt nej, jag vill inte ha kontakt men personen ändå fortsätter att ha kontakt, det är en varningsignal, säger Susanne Strand.

Det är svårt att bedöma när stalkning riskerar att övergå i våld

– Men man kan se om personen är besatt at en person eller ett ärende, om de uppträder irrationellt, om de kommer med påståenden som.saknar grund.

Susanne Strand och hennes kollegor har utarbetat metoder som polisen nu använder för att göra såna riskbedömningar – metoder som fått erkännande även internationellt

Just nu håller Susanne Strand på att utarbeta metoder som myndigheter och företag kan använda för att hantera stalkare. För att sätta in rätt åtgärder mot en förföljare KAN – i värsta fall – vara en fråga om liv eller död:

– Det viktigaste är att ha kontakt med polisen, och sen utfirån det så är en av åtgärderna att hålla sig därifrån.

– Det man definitivt INTE ska göra det är att ha kontakt med personen ifråga eller konfrontera personen.

En konfrontation kan göra situationen mycket värre.

För ett år sen kom lagen om olaga förföljelse – för att rättsväsendet skulle kunna komma åt stalkning som ett brott i juridisk mening.

Mittnytt: – Tycker du att lagen är viktig?

– Ja mycket viktig brottsoffer. Det ger brottsoffer nya möjligheter till upprättelse, säger Susanne Strand.

Men hittills har det bara lett till nio polisutredningar i Jämtland och 18 polisutredningar i Västernorrland -i Västernorrland har tre åtal väckts – varav dom har fallit i två av fallen. Straffen blev milda: tre månaders fängelse respektive samhällstjänst och skyddstillsyn (motsvarande tre månaders fängelse). Det senare straffet utfärdades för Annelis förföljare.

– Jag  tror att lagen behöver några år på sig innan folk vet vad stalkning är så att det kan komma in olika typer av anmälningar om stalkning och på sikt kan förhoppningsvis människor som behöver vård få vård