Zaynab Azizi hamnade i kläm när de fått sitt uppehållstillstånd i Sverige och skulle flytta till eget boende. I Sundsvall där familjen bott i fem år fanns inget ledigt och i stället blev de hänvisade till en ledig bostad i Umeå. För tolvåriga Zaynab ledde det till att hon på kort varsel fick bryta upp från vänner och klasskompisar i Bredsands skola.
Skiljdes från vännerna
SVT Västernorrland träffade Zaynab häromveckan när hon återvände till skolan och tränade med sina gamla lagkamrater i SDFF. Familjen vill inget hellre än att flytta tillbaka till Sundsvall men de har ingenstans att ta vägen. När vi träffade Zaynab berättade hon känslosamt hur hela familjen längtade tillbaka. De hade fått fotfäste i Sundsvall. I Umeå har de fått börja om på nytt.
I riksdagen har Christina Höj Larsen reagerat på familjens öde:
– Det är fel att en familj drabbas så hårt som i hennes fall. Det är uppenbart att reglerna får olyckliga konsekvenser och det här måste ses över, säger Christina Höj Larsen (V) som är riksdagsledamot från Härnösand och migrationspolitisk talesperson för vänsterpartiet.
Olycklig konsekvens
Vänsterpartiet var ett av de partier som röstade igenom den nya bosättningslagen för nyanlända förra våren. Nu medger Christina Höj Larsen att den inte är fulländad. Vissa delar av lagen bör ses över, menar hon.
– Vi bör ha en ordning där kommunerna tar ansvar för flyktingmottagningen från ax till limpa. De flyktingar som kommer till en kommun i väntan på asyl ska också kunna räkna med att kunna bosätta sig i den kommunen. Det är olyckligt om de tvingas bryta upp och flytta när de redan påbörjat sin integration på asylorten, säger hon.
Försvarar nya lagen
Christina Höj Larsen försvarar dock bosättningslagens intentioner. Syftet var att skapa rättvisa mellan kommunerna och undvika en situation där vissa kommuner vägrade att ta ansvar för nyanländas bosättning.
– Bosättningslagen syftade till att skapa rättvisa mellan kommunerna. För att integrationen ska lyckas var vi tvungna att skapa en situation där alla kommuner bidrog. Så långt har bosättningslagen varit till nytta men fortfarande ser vi att alla kommuner inte bidrar på det sätt vi önskat. Här bör vi överväga någon form av tvingande sanktioner för kommunerna, säger Höj Larsen.
Ekvationen går inte ihop
Flertalet nyanlända skaffar bostad på egen hand när de fått sitt uppehållstillstånd, medan andra behöver hjälp.
I Västernorrland har kommunerna i länet garanterat att ta fram bostäder till 530 nyanlända i år, men det räcker inte för att tillgodose behovet. På Migrationsverkets asylboenden i länet väntar samtidigt 1 400 nyanlända med uppehållstillstånd på att få någonstans att bo.
Ekvationen går helt enkelt inte ihop.