Varje vindkraftverk är en säkerhetsrisk

Publicerad

Sverige och framförallt Norrland exploateras i allt snabbare takt med vindkraft. Om några år kan vi ha 20.000 verk men varje kraftverk är en säkerhetsrisk och i takt med utbyggnaden ökar vindkraftsolyckorna.

Ett danskt vindkraftverk exploderar efter att rotorbladen börjat snurra okontrollerat. Här handlar det om ett mindre verk, vad händer om de 240 meter höga supervindkraftverken havererar. Än finns de inte i Sverige men de planeras och väntas bli verklighet. Gigantiska torn med enorma vingar.

Sedan 2000 har 65 personer i världen omkommit i vindkraftolyckor enligt den skotska organisationen Caithness Windfarm Information Forum – CWIF, som för statistik över vindkraftincidenter, men i takt med den planerade svenska utbyggnaden av vindkraften ökar risken att såväl människor som vilda djur skadas rent fysiskt. Åke Wikström i Näsåker är bekymrad.

– Man upprättar kartor för buller men man borde upprätta kartor för risk för iskast också. Från de här stora verken kan is kastas upp till 400-500 meter, säger han och menar att vindkraftparkerna kan bli döda områden under vinterperioden, där ingen vågar sig in.

Vinghaverier vanligast

Internationellt sett är haverier med kraftverkens vingar vanligast och såna olyckor har även inträffat i Sverige. Det finns uppgifter om vingar som lossnat och kastats iväg så långt som 400 meter. Enligt CWIF har mellan 15 och 30 olyckor med fallande vingar inträffat varje år de senaste tio åren. Nyligen upptäcktes att i stort sett alla vindkraftverk i Danmark har små skador på vingbladen och sprickbildningen hotar med tiden att göra att vingarna går av.

– Att rotorblad faller ned det har hänt men får inte hända. Vi har vidtagit åtgärder i kontrollen av blad på ett sånt sätt som inte gjorts tidigare. Vi är oerhört säkra på att det inte ska hända men allt kan nog hända. När det gäller fallande is så har vi avisning som ska minimera den risken och vi har varningsskyltar, säger Åke Westberg, chef för SCA Energy.

Vem vågar sig nära?

Med tanke på att de största parkerna kommer att täcka åtskilliga kvadratmil blir det stora områden där det kan vara riskabelt att uppehålla sig. Vindkraftland kan bli ingenmansland, det tror i alla fall Åke Wikström.

– Vem skulle våga sig in i en vindkraftpark om man riskerar att få en isklump i huvudet, frågar han sig och konstaterar att det är först nu det börjar blir så mycket vindkraftverk att den här risken ökar.

Inhängnader skyddar

I en pågående rättsprocess kring en vindkraftpark i Västerbotten har exploatören Vinliden Vindkraft i ett överklagande konstaterat att en inhängnad av parken är det enda sättet att uppfylla de säkerhetskrav som ställts när man startar och stoppar i samband med isbildning. Men det skulle bli stora inhängnader.

– Det är inte något alternativ för oss och det var ett krav när vi fick tillståndet att det inte skulle inhängnas utan vara mark som är tillgänglig för allmänheten, säger Åke Westberg på SCA.

– Som praxis ser ut nu är det skyltning som gäller och sannolikheten att det ska hända någonting är väldigt liten, menar Bengt Gruvin som är sakkunnig i vindkraftfrågor på Länsstyrelsen i Västernorrland.

Dödsfälla vid brand

Arbetsmiljön för de som bygger vindkraftverk har aktualiserats efter en dödsolycka i Hammerdal i Jämtland 2011. Säkerheten för de som ska serva de jättelika vindkraftparkerna har inte uppmärksammats på samma sätt. Brand är den näst vanligaste olycksorsaken enligt CWIF och gör kraftverken till dödsfällor om man befinner sig uppe i tornen. Nyligen inträffade en sådan olycka i ett vindkraftverk i Holland. Två personer miste livet när de blev instängda i det brinnande kraftverket utan möjlighet att ta sig ned.

– Säkerheten måste vara hög och vår ambition är att det inte ska hända någon olycka, säger Åke Westberg och förklarar att det finns möjligheter att fira sig ned, till exempel vid brand.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Fokus vindkraft

Mer i ämnet