För åtta år sedan blev det lagligt i Sverige att erbjuda ensamstående kvinnor samma rätt som par till assisterad befruktning. Sedan dess har det skett ytterligare förändringar, som har öppnat för mer avancerade metoder för kvinnor som behöver hjälp att få barn.
Nya metoder för IVF
Två sådana metoder är dubbeldonation och embryodonation, vilka blev tillåtna 2019, när kravet på att en förälder måste vara genetiskt knuten till barnet togs bort. Dubbeldonation innebär att ägg och spermier kommer från olika donatorer och embryodonation betyder att ett par eller en ensamstående kvinna som genomgått IVF donerar överblivna frysta embryon (befruktade ägg).
– Kraven för embryodonation är väldigt hårda, så det är inte många som får, det handlar om etiska överväganden, säger Lana Joelsson.
Etiska dilemman vid assisterad befruktning
All donation och assisterad befruktning innebär etiska dilemman av olika slag, som vilken ålder den blivande föräldern får ha uppnått.
– Offentliga vårdgivare brukar sätta 40 år som en gräns, medan privata vanligtvis har 45 år och det är för att matcha den naturliga åldern där mammorna blir gravida.
Det kan också handla om vem som ska välja vad, när det gäller donatorn.
– Idag är det läkaren som bestämmer, eller väljer, donator, enligt hårfärg, ögonfärg och etnisk bakgrund, men det finns andra krav och önskemål och det pågår en diskussion, så vi får se hur det blir framöver.
En konsekvens av embryodonationer kan vara att barnet har genetiska helsyskon i andra familjer.
I videon svarar Lana Joelsson på några vanliga frågor om assisterad befruktning.
Linda fick två barn på egen hand: ”Fördel att det bara är jag”
