Bidöden – ingen bisak

Publicerad

De har kallats för limmet som håller ihop vårt jordbruk, men nu börjar det lossna. Det handlar om bin som dör – och påverkar oss.

Både de bin som gör honung och de vilda som pollinierar dör världen över och forskarna arbetar febrilt för att hitta orsakerna och lösningarna. Och det är med viss oro som biodlarna i trakten nu i dagarna gör i ordning sina samhällen för vintern eftersom man inte vet vad som väntar när man öppnar dem igen till våren. Biodlaren Lennart Urby är en av dem.

– Jag har inte påverkats så mycket på min bigård men man är ju orolig att det ska bli som på andra ställen där vart femte bin strök med förra vintern, säger biodlaren Lennart Urby.

Varför bina dör
Denna bidöd bland de odlade bina beror till stor del på det ökända varroakvalstret. Men bidöden gäller framför alllt de vilda bina och de är desto viktigare. I Västmanlands län har de dessa biarter minskat med hela 15 procent, mot fyra procent i Sverige och detta är slutet på en 100-års lång och negativ förändring menar de experter som Västmanlandsnytt talat med.

Anledningar till detta är främst att våra landskap allt oftare bara består av åker, tät skog eller bebyggelse och allt färre ängar, alltså ingen stor och bred flora. Men även den ökande användningen av gödsel och insektsmedel i jordbruket spelar in. Upp emot en tredjedel av det vi äter är på något sätt beroende av binas, humlornas och fjärilarnas polliniering.
Viss mat mer än annan tex avokado, äpplen, sparris och brockoli är till 100 eller 90 procent beroende av bina medan Grape fruit till exempel inte störs nämnvärt av att bina försvinner. I de odlade binas samhällen, de som gör vår honung, kan odlarna själv tillföra fler bin till men de vilda bina kan man inte importera.

Hjälpa naturen
Man kan själv göra sitt för att påverka den negativa trenden genom att göra bon för bina på tomten. Lennart Urby har själv gjort bon till de vilda bina så att arterna ska förstärkas. Boet består av en träkloss stor som en handflata till exempel med en decimeter långa borrhål i. Där tycker drottningen om att gå in och lägga sina ägg som sedan blir nya bin.

– Varje trädgård borde ha ett par sådana här, säger han och visar upp olika sorters bon.

Men är inte bina aggressiva?

– Nej inte dessa solitära bin (vilda bin reds. anm.) eftersom de inte har någon honung att försvara, säger Lennart Urby.

Fakta om bin

Visa

Det finns 20 000 olika arter världen över . Man särskiljer mellan odlade bin (som gör honung) och de vilda bina som pollinierar.  I ett bisamhälle finns en drottning (lever 3-7 år) och sedan drönare (dör efter parning) samt arbetarbin (lever 20-30 dagar). Ett samhälle (kupa) kan bestå av 20 – 90 000 bin beroende på om det är vinter eller sommar. Bina är mycket flitiga. Ett bi besöker upp till hundra olika blommor under en tur och kan bära halva sin tyngd i pollen.

Källa: Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR), Time Magazine.

Mat som påverkas av bidöd:

Visa

Mandel, äpple, sparris, avokado, blåbär, broccoli, lök, körsbär, gurka, selleri, plommon, vattenmelon.

Blommor som hjälper bin

Visa

Blåklint, tussilago, vitsippa, klöver, gråfibbla, citronmeliss, lavendel, libbsticka, kungsmynta, myntor, honungsfacelia, maskros, rallarros, ljung, fetknoppar, gulmåra, blåeld, humlelucern, kärleksört, äpple, körsbär, vinbär, rönn, lind, al, blåbär, hassel, krusbär, hagtorn, syren, hallon, isop, samt de flesta kryddväxter som oregano, timjan etc.

Källa: Bee Urban.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer